Ian Tomlinson deltog inte själv i G20-demonstrationerna i april 2009 utan passerade endast på väg hem från sitt arbete som tidningsförsäljare. När han passerade demonstrationen fick han ett batongslag över baksidan av benen och knuffades med kraft i marken av en kravallpolis. Han fick hjälp upp och fortsatte gå, men kollapsade kort därefter. När han kom till sjukhuset förklarades han död.
Fallet har varit mycket kontroversiellt då det tidigt fanns videobevis för att Ian Tomlinson misshandlats av kravallpolisen Simon Harwood kort före sin död, för att bevis undanhölls, för att det tog en vecka innan man ens började utreda dödsfallet och för att något åtal aldrig väcktes.
Polisens första uttalande om händelsen gjorde gällande att en man dött av hjärtattack under demonstrationerna, samt att återupplivningsförsöken blivit störda av att demonstranter kastade flaskor. Tidningarna återgav polisens uppgifter att dessa fått flaskor och tegelstenar över sig medan de försökte hjälpa en döende man. Representanter för IPCC, den oberoende kommission som utreder anmälningar mot polisen, menade också att spekulationer om att Tomlinson dött efter en konfrontation med polisen bara skulle göra hans familj upprörd.
Först när den filmsekvens som fångade misshandeln nådde media startades en utredning. Vittnen trädde också fram och berättade hur de försökt utföra hjärt- och lungräddning på Tomlinson, men blivit bortmotade av polisen.
Vid den första obduktionen informerades inte rättsläkaren om att Tomlinson utsatts för yttre våld. Den rättsläkare som utförde den första obduktionen kom fram till att Tomlinson dött av en hjärtattack. Vid en andra obduktion, utförd av en annan rättsläkare, fastslogs dödsorsaken till inre blödningar. De två motsägande obduktionsrapporterna angavs sedan av åklagarmyndigheten som anledning till att inte väcka åtal. Samtliga medicinska experter och rättsläkare som granskat fallet sedan dess har kommit fram till att den andra obduktionen är korrekt.
En rättsläkarförhandling är en juridisk överläggning med domare och jury som oftast tillämpas när någon dött under oklara omständigheter i fängelse, häkte eller vid polisingripanden. Vid förhandlingen fann man att Tomlinson blivit olagligt dödad av polisen och avlidit till följd av inre blödningar orsakade av yttre våld. Frågan om åtal kan därför väckas igen.
Efter domen förra veckan har IPCC också börjat undersöka kronologin runt händelserna, vem som visste vad och när. Det har framkommit att minst tre poliser rapporterade in att de sett Tomlinson utsättas för våld dagarna efter händelsen. Ändå höll polisen fast vid historien om hjärtattack. Londonpolisen meddelade också Tomlinsons familj att han dött i hjärtattack innan dödsorsaken fastställts av en rättsläkare och undanhöll vittnesmål om misshandeln för den rättsläkare som skulle utreda dödsorsaken. IPCC har också kritiserats för att inte tidigare ha tagit över utredningen från Londonpolisen.
Inquest, en människorättsorganisation som arbetar med juridisk rådgivning i fall där personer dött i häkte eller fängelse, framhåller att det är extremt ovanligt att åtal väcks efter dödsfall som skett i fängelse, häkte eller vid polisingripanden. Deborah Coles, organisationens vice ordförande, menar att domen måste leda till att åklagarmyndigheten ser över fallet snarast och väcker åtal.
– Alltför länge har det funnits ett mönster av fall där rättsläkarförhandlingar funnit överväldigande bevis för olagligt och överdriven användning av våld eller oaktsamhet och ändå har ingen polis hållits ansvarig. Det är avgörande att lagen upprätthålls och tillämpas lika för alla, inklusive poliser, och att de inte tror att de kan agera korrupt, säger hon i ett uttalande.
Den brittiska åklagarmyndigheten kommer nu att se över bevisen och återigen ta ställning till om kravallpolisen Simon Harwood ska åtalas för dråp.
Ian Tomlinsons fall är inte det enda rättsliga efterspelet efter G20-mötet. Högsta domstolen har slagit fast polisens metod att stänga in och frihetsberöva flera tusen personer på en gata var olagligt. Omkring en kvarts miljon pund har betalats ut i förlikningar med aktivister som anmält polisen för felaktiga frihetsberövanden.