På Högsta domstolens kansli pågår en märklig arbetsmarknadskonflikt. Samtidigt som justitieråden avkunnar domar som bildar praxis för tolkningen av den svenska straffrätten tycks domstolens kansli ha satt en väsentlig del av arbetsrättslagstiftningen ur spel.
SAC har tre medlemmar, samtliga vaktmästare, i en sektion på arbetsplatsen. Men kansliet vägrar erkänna sektionen som en facklig motpart.
– Problemet är att de betraktar oss som oorganiserade, säger Saman Ali, sedan 15 år vaktmästare på Högsta domstolen. De sätter lönen ensidigt och vägra förhandla, men de vill inte heller skriva på ett papper som bekräftar att de inte ser oss som en fackförening.
Sektionen har nu varslat om övertidsblockad och blockad mot vissa arbetsuppgifter. Droppen som fick bägaren att rinna över var när arbetsköparen vägrade förhandla om en omorganisation som medför ökad arbetsbelastning.
– De håller på att omorganisera arbetsplatsen eftersom en person som gick i pension inte ersätts.
I stället ska allt läggas på oss.
Trots att arbetsköparen inte erkänner den syndikalistiska sektionen väckte blockadvarslet reaktioner.
– Vi lade de nya arbetsuppgifterna i blockad. De kontrade med att vi lyder under Arbetsgivarverkets avtal och att myndighetsarbete inte får läggas i blockad, berättar Saman Ali.
Sektionen har svarat med att enbart lägga de delar av vaktmästarnas arbetsuppgifter den inte betraktar som myndighetsutövning i blockad. Men vilka dessa är får arbetsköparen lista ut på egen hand.
– Att beställa kaffe och toapapper är inte myndighetsarbete och de kan få skita utan toapapper ett tag. Vi ska inte vika oss, de måste respektera vår fackförening.
Majoritetsfacket på arbetsplatsen är tjänstemannaförbundet ST. Platsombudet Charlotta Luthman har hört talas om historien men är inte insatt i detaljerna.
– Ja, jag har hört från vaktmästeriet att de inte betraktas som en facklig motpart. Det låter väldigt märkligt, men eftersom jag inte satt mig in i det här och inte pratat med arbetsgivaren om det kan jag egentligen inte kommentera det.
Den som däremot kan kommentera uppgifterna är Högsta domstolens kanslichef Unto Komujärvi. Dock verkar denne inte särskilt intresserad av att tala med media. Arbetaren har under en knapp veckas tid sökt Komujärvi flera gånger per dag, utan resultat. Det går inte heller att besöka Komujärvi för att ställa frågor, receptionen är instruerad att avvisa besökare och kanslichefen får inte ens meddelande om att någon sökt honom på plats.
Arbetaren har vidare mejlat och lämnat ett flertal meddelanden, utan att lyckas få en pratstund med kanslichefen.
– Han ringer nog inte upp, säger en anonym anställd på kansliet under ett av många telefonsamtal.
Den märkliga historien om Högsta domstolens tolkning av förhandlingsrätten blir än märkligare av att den egentligen är en uppföljare till en konflikt 2006. Även då vägrade ledningen att förhandla med syndikalisterna, vilket ledde till en stämning för föreningsrättskränkning. Arbetsköparen valde att förlika och betalade skadestånd.
– De vägrade MBL-förhandla. Den gången skrev de ett mejl att de inte såg oss som en fackförening, så då var det kört för dem, säger Saman Ali och ler.
FAKTA: Dina fackliga rättigheter
• Förhandlingsrätten finns inskriven i medbestämmandelagen, MBL. Den går inte att avtala bort, utan gäller alltid. Endast fackföreningar, inte enskilda personer, har rätt att kalla till förhandling.
• Arbetsköparen är alltid tvungen att förhandla om en fackförening begär det. Däremot finns inget krav på att förhandlingarna ska sluta i enighet.
• Om exempelvis en omorganisation ska genomföras är arbetsköparen tvungen att kalla kollektivavslutande fackföreningar till medbestämmandeförhandlingar. Men om en fråga rör ”arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal” måste även denna fackförening kallas till förhandling.
• Det är inte ovanligt att arbetsköpare påstår att SAC, som inte tecknar kollektivavtal, inte är en ”riktig” fackförening och därför skulle sakna förhandlingsrätt. På denna punkt är dock MBL mycket tydlig: ”Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen gentemot arbetsgivaren.”
Källa: Vi har rätt 2.0 – En facklig handbok.
