Regeringen kommer att skjuta det femte jobbskatteavdraget på framtiden, men en utlovad skattesänkning kommer med stor sannolikhet att genomföras nästa år. Planerna att halvera korgmomsen, från 25 till 12 procent, kvarstår inför höstens budgetförhandlingar. Om en krögare väljer att använda momssänkningen till en prissänkning skulle det innebära att en hämtpizza för 60 kronor i stället skulle kosta 53, men tanken är att momssänkningen främst ska ge nya jobb åt unga, hur många är oklart.
– Det kan komma att leda till att fler unga får jobb eller åtminstone att inte fler får gå om det blir sämre i ekonomin, sade Reinfeldt vid en pressträff inför sitt sommartal på Värmdö i söndags.
Kritikerna menar att det är viktigare att satsa på vård, skola och omsorg. Socialdemokraternas Håkan Juholt raljerade i Almedalen att han hellre ser fler lärare än får billigare räkmackor.
– Det man måste fråga sig är vad man skulle kunna få för sysselsättningseffekter om man lade pengarna någon annanstans, säger Emma Lennartsson, utredare på Kommunal.
Hon framhåller att det är viktigt att se att momssänkningen är en väldigt stor och kostsam reform.
– Ska man mäta den mot någon välfärdsreform så är den i samma storleksordning som införandet av maxtaxan i förskolan, som kostade 4,5 miljarder, säger Emma Lennartsson.
Frågan hur många nya jobb som skulle skapas av 5,4 miljardersreformen är omtvistad. Flera uppskattningar har gjorts, alla med olika svar. Arbetsköparorganisationen Sveriges hotell- och restaurangföretagare, har uppskattat sysselsättningseffekten till 10 000 nya jobb. Regeringens egen snabbutredning kom fram till att det kan leda till 3 500 jobb, och en statlig utredning kom sedan fram till 6000 jobb. Hotell- och restaurangfacket uppskattar att ökningen av nya arbetstillfällen skulle vara marginell.
Hotell- och Restaurangfackets ordförande Ella Niia är skeptisk till att skattesänkningen kommer ge någon större sysselsättningseffekt.
– De länder som lyfts fram i utredningarna om krogmomsen har en viss sysselsättningsökning, men det har gått för kort tid för att se de varaktiga effekterna. Sedan finns ingen forskning som visar på ett samband mellan skattesänkningar och ökad sysselsättning, säger hon.
Hotell- och restaurangfacket ställer sig ändå positiva till en momssänkning. Inte av sysselsättningsskäl, utan för att ge småföretag ökat kassaflöde, vilket skulle kunna leda till bättre arbetsvillkor för medlemmarna, samt stävja den svarta ekonomin.
Om momssänkningen skulle ge 10 000 nya jobb skulle varje nytt jobb kosta 540 000 kronor per helår. Skulle den däremot bara generera 3500 nya jobb skulle varje jobb kosta ungefär 1,5 miljoner kronor.
Emma Lennartsson tror att en så stor subvention till en bransch säkert kommer att ge vissa sysselsättningseffekter, åtminstone på kort sikt.
– Sen kan man ju fråga sig om det är rätt att använda sig av skattesystemet för att skapa jobb i just vissa branscher och vem som kan bedöma vilka branscher som ska gynnas. Jag skulle hellre se att man skapade investeringar som genererade tillväxt och sysselsättning. Som investeringar i infrastruktur eller att bygga ut förskolan på obekväm arbetstid. Det skulle dels skapa nya jobb och möjliggöra för föräldrar att jobba skift eller helg och natt.
I Frankrike sänkte man krogmomsen mot löften av branschen om sänkta priser, förbättrade arbetsvillkor och nya jobb. Något som senare följdes av en svekdebatt när dessa sedan inte infriades.
– Det måste man ju också fråga sig, var hamnar subventionen? När bokmomsen sänktes var ju tanken att böcker skulle bli billigare, och det blev de till en början, men den effekten har ju försvunnit. I bästa fall hamnar väl subventionen hos författarna, men det troliga är ju att den hamnar direkt hos förlagen, säger Emma Lennartsson.
Den svenska restaurangbranschen har sedan tidigare undantagits arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 26. En reform som i Hotell- och restaurangfackets och Handels gemensamma granskning visade sig inte ge några nya jobb över huvud taget.
Sedan tillträdet 2006 har regeringen genomfört skattesänkningar till en kostnad av 100 miljarder. Den största reformen, jobbskatteavdraget, kostade 70 miljarder.
FAKTA: Valuta för pengarna
• Om de 5,4 miljarder sänkningen av krogmomsen beräknas kosta investerades i offentlig sektor skulle man kunna anställa:
• 16 000 nya barnskötare, vårdbiträden eller undersköterskor.
• 13 500 nya lärare.
• 15 000 nya förskollärare.
• 11 000 nya akutsjuksköterskor.
Beräkningen är en grov kalkyl utifrån genomsnittslönen, inklusive sociala avgifter, i respektive yrke.