Under sju veckor i maj och juni strejkade fem lärare på Björkbacken, ett ungdomshem för flickor i åldrarna 12 till 17 år som är placerade enligt lagen om vård av unga. Av dem som strejkade är i dag två tillbaka på jobbet. Två har inte fått sina vikariat förlängda och en har slutat i protest mot att stora delar av de planerade förändringarna ändå genomfördes.
Den största förändringen är att Björkbacken, vars huvudman är Statens institutionsstyrelse, SiS, infört semestertjänst i stället för ferietjänst. Detta för att kunna införa sommarverksamhet utan att anställa mer personal. Med ferietjänstgöring har lärarna längre arbetsvecka, men är i gengäld lediga på elevernas lov.
I stället för 45 timmars arbetsvecka där 10 timmar var fri planeringstid och 35 timmar arbetsplatsförlagd tid – är nu arbetsveckan 40 timmar arbetsplatsförlagd tid. Lärarna tillbringar mer tid på plats på jobbet, men planeringstiden har krympt. Klas Rönnbäck, ordförande för Göteborgs utbildningssyndikat av SAC, tror att förändringarna garanterat kommer att försämra verksamheten.
– Det kan bara resultera i två saker. Lärarnas jobb blir stressigare eller så blir innehållet i undervisningen sämre. Det riskerar ju att bli så att de lärare som brinner för sin verksamhet sitter på fritiden och planerar. Det är inte acceptabelt, då bränner man ut sig på längre sikt. Men på något sätt måste man ju nu hantera situationen, säger han.
Strejken har varit ovanlig på flera sätt. Dels var det den första strejken på en statlig myndighet på årtionden, dels för att lärarstrejker generellt är ovanliga. Trots att hela verksamheten förlamades backade ledningen mycket lite. Man valde hellre att låta strejken gå ut över tredje part, enligt SAC.
– De var helt inställda på att genomföra detta till vilket pris som helst, säger Klas Rönnbäck.
– Vi trodde att de skulle bry sig mer om verksamheten och det skulle göra strejken effektfull. Vi hade räknat med att de skulle bry sig mer om innehållet, att tjejerna verkligen fick undervisning. Men de brydde sig bara om att hålla dem inlåsta, verksamheten var inte så viktig och i den situationen spelar det ju inte så stor roll om lärarna strejkar.
Klas Rönnbäck tycker ändå att man ska akta sig för att generalisera hur effektivt eller ineffektivt strejkvapnet är i offentlig verksamhet, där ingen produktion drabbas av strejken.
– Situationen på Björkbacken är speciell för att det är så slutet. I andra skolor skulle eleverna kunna byta skola om de var missnöjda, här är tjejerna under tvång. Dessutom är det här en grupp som inte har så starkt stöd hemifrån, på en vanlig skola skulle man kunna vänta sig att arga föräldrar reagerade. Här kunde man låta strejken drabba verksamheten på ett annat sätt.
Björkbackens institutionschef Birgitta Strandin anser inte att man låtit konflikten gå ut över eleverna.
– Vi såg hela tiden till att tjejerna fick den skolundervisning de hade rätt till genom att ta dem till en närliggande skola.
Hon tror att förändringen kommer vara till glädje för både elever och personal. Eleverna kommer att kunna läsa upp betyg i sommarskola och under övriga lov vara lediga. Personalen kommer att kunna använda elevernas lov till kompetensutveckling.
Sammantaget blev förändringarna mindre omfattande än vad som från början planerats.
– Det vi lyckades med var att förändringarna inte blev lika stora som vi befarade, säger Klas Rönnbäck.
Från början ville ledningen införa undervisning året runt, och att lärarna skulle undervisa även på loven, men det backade man från. Undervisningstiden blev också något mindre än vad som planerats, vilket innebar att viss planeringstid blev kvar.
– Det har ju mjukats upp lite grann, framför allt den besvärande tanken att lärarna skulle undervisa på loven, säger Kelle Norberg, ordförande för Lärarförbundets riksavdelning för SiS.
Han menar att planerna på skola året runt var ett sätt för ledningen att kunna använda lärarna som förstärkningsresurs för den övriga personalen.
– Vad man ska göra i stället på loven är inte klart, men lärarna ska vara i tjänst.
Från början var samma förändringar planerade för samtliga SiS verksamheter, men utöver Björkbacken har förändringsarbetet stannat upp.
– Det vet vi inte riktigt om det kan hänga samman med den konflikt som blev, säger Kelle Norberg.
Han menar att förändringarna följer det mönster som generellt råder i skolvärlden, där det skärs ned allt mer på lärarnas planeringstid.
– Det har man ju sett resultatet av, det fungerar inte bra. Att SiS väljer samma väg är ju inte så uppmuntrande.
Trots att verksamheten nu rullar igång enligt de nya förändringarna tror Kelle Norberg inte att det är färdigförhandlat på långa vägar.
– Det är mycket som inte är klart. Hur lärarnas tjänstgöring ska se ut under loven bland annat. Men det var bättre att komma överens om det man kunde komma överens om. Sen får framtiden utvisa hur det här går och så får vi återuppta diskussionen när det blir mer akut.
Kelle Norberg menar att ledningen tog en stor risk när den så hårdnackat vägrade backa.
– Hur ska de motivera folk i framtiden? Driver man igenom ett avtal där man tvingar folk till en massa saker, då får man inte medarbetare. Då får man motarbetare.
