I dagarna har det gått tio år sedan Dawit Issak fängslades i Eritrea, och den ”tysta diplomati” regeringen hävdar att den ägnat sig åt har bevisligen inte fungerat. Samtidigt som Isaaks situation nu uppmärksammas i EU-parlamentet har Sverige plötsligt fått ytterligare en liknande situation att hantera sedan två journalister fängslats i grannlandet Etiopien.
Martin Schibbyes och Johan Perssons fall skiljer sig från Isaaks – framför allt genom att Etiopien inte betraktar dem som Eritrea betraktar Isaak, som en inhemsk dissident. Men även här har utrikesdepartementet, UD, ännu så länge valt den tysta diplomatins väg. Resultatet? Att de nu åtalats för brott mot Etiopiens terroristlagstiftning.
Dock är det fortfarande oklart exakt vad anklagelserna består i.
– De verkar inte anklagas för att ha deltagit i någon terroristverksamhet utan det handlar om medhjälp, säger UD:s presschef Anders Jörle.
Att recensera UD:s arbete är svårt. Stora ansträngningar kan ha gjorts utan att det gett resultat. Samtidigt finns en pikant omständighet som nu leder till graden av engagemang från UD har ifrågasatts.
Den som är högst ansvarig för departementet – och därmed ytterst för svenska medborgares, inklusive Schibbyes och Perssons, säkerhet utomlands – är utrikesminister Carl Bildt. Bildt arbetade fram tills det att han tillträdde som statsråd för Lundin Petroleum, som har nära kopplingar till Africa Oil, som i sin tur bedriver olje- och gasprospektering i den stängda regionen Ogaden.
Lundin Petroleum har anklagats för att delaktighet i den etiopiska militärens påstådda mord och folkfördrivningar i Ogaden. Det var om detta Johan och Martin skulle rapportera, och kritiker menar att Etiopien och Carl Bildt därmed har ett gemensamt intresse av att Schibbyes och Perssons rapportering tystas.
– Han har ett gemensamt intresse med den etiopiska regeringen av att dölja det som pågår, säger journalisten Kerstin Lundell, som granskat Lundin Petroleums förehavanden i Afrika i boken Affärer i blod och olja.
– Han sänker deras trovärdighet och indikerar att de får skylla sig själva. Han framställer dem som oviktiga personer, och då blir vad de har att säga också oviktigt. Men han har ett eget intresse i det här. Lundin Petroleum har de facto befunnit sig i Ogaden under några av våldsvågorna, och han har de facto suttit i deras styrelse under tiden.
När Lundell säger att utrikesministern ”indikerar att de får skylla sig själva” syftar hon på de få och relativt intetsägande kommentarer Bildt gav i anslutning till att Schibbye och Persson greps. Istället för att ta tillfället i akt att betona vikten av fri journalistisk rapportering från konfliktzoner förklarade statsrådet att Schibbye och Persson ignorerat UD:s reseråd.
– Det här är ju ett område vi har avrått från att resa till, för det är ett farligt område. Och det gäller inte bara detta, hjälparbetare till exempel har också varit förmån för kidnappningar och dödats, sade han till TT under Almedalsveckan.
Hon är också kritisk till att UD nekat till att kommentera den film med Schibbye och Persson som de etiopiska myndigheterna släppt, och som nu riskerar att användas som bevismaterial i den kommande rättegången mot dem.
– De har inte tydligt avvisat den här filmen som var uppenbar propaganda från Etiopien. Genom att inte avvisa det här kvarstår den misstänksamhet Etiopien vill sprida om att de inte bara var journalister.
I en kort sekvens syns Persson hålla ett vapen, sedan hörs ett skott. Etiopiens informationsminister Shimelis Kemal har i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg hänvisat till sekvensen som bevis för att journalisterna skulle ha genomgått vapenträning hos gerillan Ogadens nationella befrielsefront, ONLF. Men ljudet från skottet låter misstänkt pålagt, och vapnet som påstås ha avfyrats ger ingen rekyl.
Anna Roxvall, frilansjournalist som delar kontor med Schibbye och Persson, är kritisk till hur media refererat filmens innehåll.
– Vissa har bara rakt av hänvisat till den etiopiska regimens påståenden om att det finns en film som visar hur de vapentränas av gerillan, men det stämmer inte. Filmsekvensen de talar om är från Somalia, Johan tittar i ett vapen som en av de somaliska säkerhetsvakterna visar honom, sedan har man i efterhand lagt på ljudet av ett knallpulverskott. Det är rena spelfilmen.
Att Schibbye och Persson rest in i regionen med ONLF har även det beskrivits som en försvårande omständighet. Vare sig Anna Roxvall eller Kerstin Lundell håller med.
– Somliga reser med trivselresor, andra med ONLF, det beror på vart man vill komma här i världen. Det enda problemet är att man är inbäddad, men det är enda sättet att komma dit, säger Kerstin Lundell.
– Det är den väg som det går att komma in eftersom Etiopien har bomma igen gränsen. Sedan behöver man inte sympatisera med ONLF, men som journalist kan man inte acceptera stängda gränser, säger Anna Roxvall. Då skulle vi inte ha någon journalistik. Tror du att Kaddafi ville att man skulle rapportera från Benghazi?
Och varför är det då relevant att rapportera inifrån Ogaden? Konflikten mellan den etiopiska regeringen och den etniskt somaliska gerillan ONLF har pågått sedan slutet av 1980-talet, och allvarliga övergrepp från bägge sidor har dokumenterats av bland andra Human Rights Watch. Vidare finns uppgifter om att internationella oljebolags entré på scenen har förvärrat konflikten, människor som står i vägen för exploateringen påstås ha mördats och byar ska ha jämnats med marken.
Att detta skulle vara en ”service” som informellt ingår i kontraktet mellan den etiopiska regeringen och oljebolagen är en spridd uppfattning – som Kerstin Lundell påpekar blir militären per automatik en viktig partner i en zon där inbördeskrig råder. Men om vittnesmålen är många är de konkreta bevis som läckt ut från regionen desto färre. Det var anledningen att Schibbye och Persson reste dit för att granska Lundin Petroleums förehavanden.
– Man kan säga att det finns väldigt mycket rapporter från flyktingar om att det i samband med att oljebolag kommer för att borra efter gas sker grova övergrepp mot civilbefolkningen, säger Anna Roxvall.
Vad har Lundin Petroleum egentligen gjort sig skyldigt till i Ogaden? Ingenting alls, enligt företaget, som hävdar att det sålt sina prospekteringsintressen till Africa Oil. Men de bägge företagen står varandra mycket nära.
– Ian Lundin är vd för Lundin Petroleum, hans brorsa Lukas är ordförande för Africa Oil, säger Kerstin Lundell. De övertog Lundins affärer i Kenya och Ogaden, och för att ha råd att genomföra den affären lånade de pengar från Lundin. De ägs också av samma stiftelse som äger Lundin Petroleum.
Och utrikesministerns roll? Den finns ännu ingen klarhet i. Carl Bildt, högste politiskt ansvarige för Schibbyes och Perssons välbefinnande, har nekat till att svara på Arbetarens frågor om sina kopplingar till Lundin Oil.
Längre fram kan dock Bildt tvingas svara. Förra sommaren släppte European Coalition on Oil in Sudan en rapport enligt vilken sudanesiska soldater angrep och tvångsförflyttade människor för att säkra Lundin Oils utvinning i landet. Internationella åklagarkammaren ansåg att det fanns ”anledning att anta att brott har förövats” och inledde en förundersökning. Brottsrubriceringen är folkrättsbrott.
FAKTA: Lundin Petroleum
• Lundin Petroleum är ett svenskt olje- och gasbolag som kontrolleras av familjen Lundin. Företaget har en lång historia av kontroverser bakom sig.
• 1984 avslöjades att företaget trots en pågående FN-bojkott mot Sydafrika bröt guld i landet. I en intervju i Expressen avfärdade grundaren Adolf H. Lundin anklagelserna mot apartheidregimen med orden: ”Jag förstår inte det svenska raseriet mot detta vackra land.”
• 1996 förhandlade Adolf H. Lundin personligen fram ett avtal med den kongolesiske diktatorn Mobutu om utvinning i det krigsdrabbade landet. FN menade att Lundin genom sitt ägande i Tenke Mining plundrade landet på resurser och svartlistade företaget.
• 1997, mitt under det inbördeskrig som beräknas ha skördat två miljoner människoliv, tecknade Lundin Petroleum kontrakt om utvinning i Sudan. Företaget har anklagats för att vara medskyldigt till mord och folkfördrivningar och Internationella Åklagarkammaren har inlett en förundersökning rörande folkrättsbrott.
• Lundin Petroleum har även verksamhet i ett flertal länder vars regimer gjort sig kända för att inte respektera mänskliga rättigheter. Däribland Iran, Syrien och Libyen.
Källor: HRW, Amnesty, Veckans Affärer, Lundin Petroleum.
FAKTA: Ogaden
• Ogaden ligger i sydöstra Etiopien. Regionen överlämnades till landet av Storbritannien 1954.
• Majoriteten av invånarna i den glesbefolkade regionen är etniska somalier och Somalia har anspråk på området. Somaliska trupper invaderade och erövrade Ogaden 1977, men drevs nästa år ut av etiopiska trupper understödda av sovjetisk militär.
• Ogadens nationella befrielsefront etablerades 1984 med målet att upprätta en självständig stat och har sedan dess bedrivit ett lågintensivt gerillakrig mot den etiopiska centralregeringen. Etiopien anklagar grannlandet Eritrea, som det har en lång historia av konflikter med, för att förse ONLF med vapen.
• I april 2007 attackerade ONLF ett kinesiskt oljefält och dödade 74, varav majoriteten var etiopiska daglönare. Etiopien svarade med en offensiv mot gerillan som enligt Human rights watch resulterade i ett flertal folkrättsbrott.
