Alla svenskar har en relation till julhandeln. Vissa älskar att flanera på de stora shoppingstråken. För andra innebär julhandeln ett kaos av stoppförbud och armbågar i landets varuhus och affärer. Oavsett om man ser julhandeln som en tid av trängsel eller shoppingglädje så är den ett faktum.
Och konsumtionens omsättning är stor.
Julhandeln är den viktigaste perioden för de flesta affärerna
i landet. Branschorganisationen Svensk handels prognos visar att julhandeln 2011 kommer att omsätta över 65 miljarder kronor. Den kategori av varor där försäljningen ökar mest under julen är leksaker. På grund av julhandeln har högtiden gått i en kommersiell riktning.
Det viktigaste tycks vara att handla så mycket som möjligt. Exempel på detta är de rapporter om hur människor skuldsätter sig själva för att ha råd att fira jul. Julfirandet har blivit något vi måste köpa. Det räcker inte längre med att faktiskt fira julen genom att laga Janssons frestelse och tända ett ljus. I stället känner många att det är konsumtion som skapar en fröjdefull jul. Men omsättningen har förstås inte alltid varit så stor. En milstolpe för Sveriges framtida julshoppare var när NK slog upp sina portar 1915.
Svenskarna hade fått sitt första riktiga varuhus. Under den här tiden var varuhus något som förknippades med blomstrande världsmetropoler som New York, London och Paris. Nu fick även svenskarna ett varuhus med moderniteter som rulltrappor och en palatslik inredning. Från att ha varit en religiös högtid har julen på många sätt kommit att innebära något annat. Även om man i flera hundra år delat ut julklappar i de svenska hushållen så har det skett en förändring. I stället för en måttfullhet har kommersialiseringen av julen tilltagit våldsamt under efterkrigstiden.
Efter andra världskriget blomstrar USA. Som segrare av andra världskriget går landets ekonomi framåt och dollarn blir den valuta som alla relaterar till.
– Som en följd av det tillkommer konsumtionen och slit- och slängkulturen. Kommersialiseringen är en del av en allmän utveckling, men Sverige är ett av de länder där den amerikanska livsstilen är ett ideal. Även om välfärdsstaten strider mot USA:s modell, säger Birgit Karlsson, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
Filmer från USA fick ett speciellt genomslag i Sverige, till skillnad från i länder som Frankrike som höll hårdare på sina traditioner. I många av filmerna som kom till Sverige under den här tiden kunde svenskarna bevittna bilar, storstäder, shopping och en allmänt modern livsstil. Saker och ting förändrades när den amerikanska livsstilen kom till Sverige.
Den inkomstnivå som fanns förr förhindrade svenska julfirare att köpa så mycket som vi gör i dag. I stället handlade det mer om att unna sig lite extra fin mat som man inte åt under resten av året.
– I det gamla samhället skulle man spara sina pengar och bara köpa beständiga saker. Skulle man köpa en kappa skulle det vara en tidlös modell av svensk kvalité. Hela det mönstret ändrades under den här tiden. Människor fick bättre inkomster och framför allt ökade reallönerna. Då uppstår en annan konsumtionskultur. Det är en gradvis kulturförändring som inte skedde över en natt, säger Birgit Karlsson.
En till viktig faktor som många menar har påverkat den kommersiella julen är sekulariseringen.
– Sekularisering har spelat en stor roll i kommersialiseringen av julen. Sverige är ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Det här med att man ska ägna sig åt viktigare saker än att köpa prylar ligger i marginalen. Det har inte fått genomslag, säger Birgit Karlsson.
Konsumtionssamhällets grund uppstod till stor del under efterkrigstiden i Sverige. Men klart är att det handlande som fanns då inte kommer i närheten av vad vi konsumerar i dag. Birgit Karlsson menar att den julkommersialism vi har i dag uppstod efter 1980-talet, och att masskonsumtionen till stor del hänger ihop med arbetslösheten.
– Jag kan tycka att det de senaste åren finns något sorts rättfärdigande när vi konsumerar. Vi tycker att vi håller de ekonomiska hjulen igång med vårt konsumerande. Jag tror inte att man pratade om att man gjorde något bra när man konsumerade för 25 år sedan. Att konsumtion är något positivt tror jag har uppstått i samband med att vi har fått en högre arbetslöshetsnivå i landet. Man känner sig pressad av någon slags statusjakt, säger hon.
Den svenska julhandeln ökar nästan varje år. Om Svensk handels prognos slår in har julhandeln ökat med 600000 miljoner kronor sedan 2010. Om svenskar fortsätter att låna pengar för att ha råd med julhandlandet kommer bankerna att bevilja mer kredit.
– Det motsvaras av att man ökar produktionen kraftigt. Detta bidrar i förlängningen till att bygga upp en bubbla. Det blir alltid värre när folk utöver sina sparade pengar investerar lånade pengar.
– Jag har trott i många år att nu kan det inte bli värre men det har ju slagit nya rekord varje år i alla fall. För mig är det väldigt förvånande. Folk har knappare resurser för oändliga behov. Även om många inte kan äta mer än att de blir mätta så lyckas man alltid övertyga människor att handla genom reklam. Själv är jag är inte särskilt förtjust i den här konsumtionen, säger Birgit Karlsson.
