Varje år köper svenskarna nyårs-raketer för runt 250 miljoner kronor. På många ställen i Sverige ökar också både handeln och antalet avbrända pjäser. Nyårsfyrverkeri är en fast förankrad tradition som hör nyårsfesten till. Men fyrverkerifesten har baksidor. För många hundar betyder nyår en tid av rädsla och panik.
En av dem är hunden Gnarly, som fick en chockartad första nyårsafton förra året. I Stockholmsförorten Farsta där han bor med matten Johanna Nolan började pyrotekniskt fascinerade ungdomar bränna av fyrverkerier och smällare redan en vecka innan nyåret. Gnarly reagerade med skräck och kissade på sig varje gång det small.
– Han blir jätterädd. Så fort det smäller tittar han sig omkring, gnyr och står och skakar. Man tycker ju riktigt synd om honom, säger matten Johanna Nolan.
När det smäller springer Gnarly till det ställe där han känner sig mest trygg, i sovrummet nedanför husses och mattes säng. Johanna Nolan försökte följa råd hon fått och bete sig som vanligt.
– Men det var ju lite svårt när han kissade överallt, och så tyckte man synd om honom och satt där och klappade lite extra på honom.
I år försökte Johanna Nolan skona Gnarly från den värsta kanonaden på nyårsafton och hunden fick vara hos några vänner på landet. Men i Farsta smäller barn och ungdomar flera veckor innan och efter. Johanna Nolan känner sig rådvill inför hur hon ska hantera situationen. Att som många veterinärer föreslår ge hunden lugnande medel känns fel, tycker hon.
– Det vill man ju inte ge honom i hela december och januari. Det känns inte sjyst att ge hunden lugnande i två månaders tid. Men förra året var han på väg att rymma, säger Johanna Nolan.
Den gången höll kopplet, men alla har inte samma tur. Jeanette Johansson från Selaön utanför Strängnäs är ute och letar efter sin hund, Simba.
– Jag trodde inte att jag var så fäst vid hunden förrän han försvann. Jag har ju en massa andra djur, hästar och höns till exempel. Jag trodde att jag hade en annan distans till djuren, men nu känns det svårt, säger Jeanette Johansson.
På nyårsafton skulle den italienska vinthunden få gå ut och rasta sig när det plötsligt började tjuta och smälla av fyrverkerier.
– Han skällde på mig. Han brukar inte vara skotträdd så jag sade till honom att sluta larva sig. Då tittade han bara på mig, men fem minuter senare när vi skulle gå in var han borta. Jag tror att det var tjuten innan smällen som han reagerade på, säger hon.
Sedan dess har hon satt upp lappar i närområdet och efterlyst hunden på internet, men ingen har sett honom. Jeanette Johansson försöker hålla hoppet vid liv, men hon börjar bli desperat.
– Det är nionde dagen i dag. Han är ju rätt tunn och hade visserligen täcke på sig, men det kan han nog ha tappat, säger hon bekymrat.
Men hon är också arg. Hon tycker att smällare och fyrverkerier borde förbjudas, även på nyårsafton. Hon kan inte se vilken nytta de fyller i samhället, inte nu när det finns ljudlösa thailändska lyktbalonger.
– I dag är det ju begränsat till tolvslaget, men det görs ju inget åt det. Det borde åtminstone införas en tillståndskontroll. De som säljer borde begära att få se ett tillstånd, säger Jeanette Johansson.
För att få fyra av raketer krävs det tillstånd från polisen. Dock är nyårsafton undantaget från reglerna. Även på nyårsafton gäller 18-årsgräns både för att köpa och använda fyrverkerier. Att sälja eller köpa ut till omyndiga är likställt med langning. Att bryta mot reglerna kan ge både höga böter och fängelse, men nyårstraditionen är svår att döda. Med tanke på den oerhörda omfattningen och att polisen prioriterar andra ordningsbrott på nyårsnatten är det få som straffas.
Sedan fyra år tillbaka driver Stockholms kennelklubb en kampanj för att reglerna kring fyrverkerier ska upprätthållas och om det inte fungerar ett totalförbud. På många håll har kampanjen nått framgångar. Flera handlare, bland annat Ica Maxi i Birsta, har för djurens skull valt att inte sälja några raketer alls.
Bengt rödseth är professionell hundkonsult. Sedan tio år har han hjälpt hundägare att förstå och förändra sitt eget och hundarnas beteenden. Trots att han själv inte skulle ha något emot ett fyrverkeri-förbud för människornas skull, tror han inte att det är någon lösning på djurens problem.
– Det finns lika många hundar som är rädda för främmande människor. Man kan inte förbjuda främmande människor, veterinärbesök och vaccinering eller något annat hundar kan vara rädda för. I stället måste vi lära oss att skapa en trygghet hos hunden och vänja av dem från rädslan, så att den inte behöver bli rädd, säger han.
Bengt Rödseth säger att det finns hundar som har en medfödd skotträdsla. Men ett än större problem är att hundägare många gånger förstärker eller till och med skapar en rädsla.
– Tänk dig att du är ute med din hund. Det smäller och du har läst i tidningen om hur elakt det är mot hundarna. Du tittar på hunden och tänker ”hur gick det lilla vän?”. Det registrerar hunden direkt: ”det här är farligt, för min husse reagerar”.
När hunden väl fått indikationen på att det är farligt med smällarna är instinkten att fly. Låter man då hunden fly hem lär den sig att det lönar sig och beteendet sätter sig som en betingning. Då kommer hunden att vara rädd när den hamnar i samma situation nästa gång och kommer att svara på samma sätt.
– Det finns bara ett sätt att förmedla till din hund att det inte är farligt. Huvudregeln är att inte reagera, säger Bengt Rödseth.
Inte heller tror han på lugnande medel som något botemedel och ser det som en ökande trend både för djur och människor.
– Det är klart att det kan hjälpa din hund för stunden om den är jätterädd, men det får inte bli som någon lösning på människans okunskap.
Istället är det kunskap om hur djur fungerar som behövs. Hund-ägare måste förstå att hundar inte tänker som människor. Man måste prata med hunden på dess eget språk – reagerar ägaren, reagerar hunden. Därför, menar Bengt Rödseth, är det ägaren som ska ändra sitt beteende.
– Man ska bygga en relation så att hunden är trygg med att vi tar ansvaret, skyddar och försvarar. Det finns i deras flockinstinkt att leva sitt liv genom oss, säger han.
När väl en hund blivit skotträdd är det ett beteende som kan vara svårt att vänja den av vid. Men det behöver inte vara omöjligt. Bengt Rödseth bästa tips är att ta med hunden till en skjutbana, först vara långt ifrån, men varje dag gå lite närmare.
– Efter tjugo dagar tänker inte hunden på att det smäller längre. Men det är oerhört viktigt att inte belöna hunden för då reagerar du. I stället ska du avdramatisera, genom att uppträda helt normalt.
