– Tyvärr är det så om man ska få det jämlikt att de med störst behov av kunskap inte har den, säger Solveig Böhn, pensionerad kulturgeograf med inriktning på turism vid Högskolan i Dalarna.
Hon har ägnat stor del åt sitt yrkesliv åt att studera svenska turistvanor och har även flera år i resebranschen bakom sig. Hon menar att det går att hitta billiga alternativ men att många luras till att boka sina semesterresor betydligt tidigare än de borde göra. Då blir det nämligen dyrare och resebolagen fyller tidigt sina platser.
Behovet av en semesterresa är stort hos de flesta, menar hon. Däremot ställer hon sig skeptisk till de senaste tio årens trender att resa allt längre på sin semester.
Många som varit i Thailand kanske aldrig varit i Stockholm. Det är miljöombytet som är avgörande, inte hur långt man reser.
I spåren av den så kallade finanskrisen ökade dock glappet i svenska semestervanor mellan arbetare och tjänstemän.
Antalet arbetare som varken reste på semester eller hade tillgång till fritidshus ökade mellan 2007 och 2010 från 28 till 32 procent.
Av högre tjänstemän var det dock endast en av tio som inte gjort en semesterresa under samma tidsperiod.
Skillnaden, skriver LO-utredaren Mats Larsson i rapporten, är att fler arbetare drabbades av finanskrisen.
Många blev helt enkelt av med sina jobb och förlorade möjligheten att resa på semester.
”Skillnaderna har inte varit så här stora sedan början av 1990-talet”, förklarar Mats Larsson, och beskriver samtidigt att personer med fysiskt tunga arbeten, oftast inom arbetarklassen, är de med störst behov av att komma iväg på semester.
”Att klassamhället alltjämt är så tydligt i både arbete och fritid i dagens Sverige är helt orimligt. Semestern ska ju vara ett tillfälle för återhämtning från arbetet och förutsättningarna för detta ska vara lika för alla. Det är inte acceptabelt att arbetare med de tyngsta, stressigaste och farligaste jobben inte har möjlighet att resa bort på semester”, sade LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i samband med att rapporten släpptes.
Mellan könen är skillnaden också stor hur semestern tillbringas. En större andel kvinnor än män har inte råd eller möjlighet att resa på sin semester, då kvinnor i genomsnitt tjänar 5000 kronor mindre i månaden än män. Men det finns också andra saker som spelar in.
– Ju högre utbildningsnivå desto mer reser folk, säger Solveig Böhn.
Hon säger också att de nya restrenderna, att så mycket måste ses och upplevas, sticker i ögonen på dem som inte har möjlighet att resa.
– Det har verkligen triggats upp och blivit en viktig statussymbol för många. Det här med att ha sett och gjort allting.
Vilka andra skillnader kan du se i svenska resvanor?
– Framför allt så var folk inte borta lika länge tidigare. I dag tar många ledigt i flera veckor och tar barnen med till Thailand. Så gjorde man inte förr. Dessutom är vi ju ytterligare en generation som skaffat oss resvana. Tidigare åkte svenskarna till säkra ställen. En bussresa till Tyskland eller charter till Mallorca. I dag tar man kanske weekendresor till Krakow eller Bergamo i stället.
– Dessutom, säger Solveig Böhn, är pensionärerna, alltså fyrtiotalisterna, en stor resgrupp i dag. Så var det definitivt inte förr.