Norge skulle ha infört EU:s bemanningsdirektiv redan i december förra året, men sedan direktivet blivit en stridsfråga för fackföreningar och vänsterpartiet SV har införandet blivit försenat. Nu hoppas dock regeringspartiet socialdemokratiska Arbeiderpartiet, AP, kunna införa direktivet trots stark opinion emot, både facklig och internt i partiet.
– Direktivet kommer med stor grad av säkerhet införas. Ett beslut från regeringens sida kommer ganska snart, sedan kommer både direktivet och tilläggen behandlas i stortinget, säger Steinar Gullvåg, AP, medlem av arbets- och socialkommittén i Stortinget.
EU:s bemanningsdirektiv har två huvudsakliga syften. Dels ska det garantera bemanningsanställda grundläggande likabehandling, men även undanröja hinder för bemanningsföretagens verksamhet. Enligt Steinar Gullvåg är direktivet något som kommer att gynna norska arbetare.
– Direktivet är bra för norska arbetstagare. Vi kommer att se till att det blir infört och därigenom ta ytterligare steg i kampen mot social dumpning.
Det är inte en uppfattning som delas av norska LO-ledningen och en majoritet av de norska fackförbunden, däribland norska Byggnads. Jonas Bals som är ombudsman på förbundets Osloavdelning menar att direktivets två syften står i motsats till varandra.
– Likabehandlingen är inte reell. Det berör inte det mest väsentliga av allt, rätten till fast anställning och lön mellan uppdrag. Även om du får samma lön, blir du inte likabehandlad eftersom du ändå inte vet hur mycket du kommer få i lön nästa månad, säger Jonas Bals.
Enligt en undersökning utförd av Fri Fagbevegelse är i dag en tredjedel av Oslos byggarbetare bemanningsanställda. Enligt Jonas Bals sker bemanningsföretagens utbredning på bekostnad av anställningstryggheten. Kampen för fast anställning är den viktigaste utmaningen arbetarrörelsen står inför, en kamp som kommer bakbindas av bemanningsdirektivet.
– Det är ett hot mot den nordiska modellen med starka fackföreningar och det hotar att införa ett daglönarsamhälle. På sikt kommer det innebära att det blir vanligare att man får gå till ett bemanningsföretag för att få jobb.
I ett försök att få med sig facken har regeringen tagit fram ett tilläggspaket till direktivet, som bland annat innebär en garanti om solidaransvar. Det vill säga att det företag som hyr in arbetskraft också ska hållas juridiskt ansvarigt för de anställdas villkor, om inte bemanningsföretaget tar ansvar. Men fackliga kritiker är oroliga för att EU kommer att betrakta tilläggsreglerna som för långtgående, vilket kan leda till en fällning i Efta-domstolen. Om så skulle ske kommer Norge vara tvungna att stryka tilläggspaketet och då vara i en situation där man förbundit sig att följa direktivet i sin ursprungliga form.
Även NHO, Norges motsvarighet till arbetsköparorganisationen Svenskt Näringsliv, är emot direktivets införande med tilläggspaketet och har klargjort att de kommer att ta det till domstol.
– Vi fruktar att norska arbetsmarknadslagar och kollektivavtal kan hamna i strid med direktivet och dömas som olagliga. Det fråntar oss handlingsutrymme och kan betyda att vi inte får möjlighet att införa en regel om fast anställning, säger Jonas Bals.
Motståndet mot direktivet är hårt. I protest mot direktivets införande har både demonstrationer och en politisk strejk genomförts. Efter en helomvändning råder norska LO:s ledning regeringen att reservera sig mot direktivet. Men kritiken är inte begränsad till de fackliga organisationerna. Båda koalitionspartierna Socialistisk Venstre och Senterpartiet, men också en stark opinion inom partiet, är starkt emot direktivet och förordar även de en reservation.
Med anledning av NHO:s nej till direktivet är även högerpartiet Høyre kritiska. För att direktivet ska få majoritet i Stortinget krävs därför att regeringen samarbetar med högerpopulistiska Fremskrittspartiet, FrP, något regeringen säger sig vara beredda att göra.
– Vi måste ha majoritet i stortinget för att få igenom direktivet. Vi kommer att göra det som krävs för att få igenom det, då blir det självklart att samarbeta med FrP. Det är ju inte första gången som SV och Senterpartiet gått emot, eftersom de är emot EES-avtalet, säger Steinar Gullvåg.
Trots att Norge inte är medlem i EU har landet andra samarbetsavtal med unionen samt är med i handelssammanslutningen EES. I praktiken innebär det att Norge förbinder sig följa EU:s arbetsmarknadsdirektiv.
I avtalet finns dock en möjlighet för EES-länderna att reservera sig för rättsakter. Men avtalet har också en skrivning som ger EES rätt att svara med ”adekvata motåtgärder.” EU har dessutom en hävningsrätt, vilket innebär att unionen kan säga upp hela EES-avtalet om ett enskilt land vägrar följa det. En reservation är därför, enligt Steinar Gullvåg, inte ett alternativ.
– Direktivet gäller ju ett av EU:s huvudområden. Skulle vi välja att använda den kommer det leda till ”adekvata motåtgärder.” Det innebär att vi sätter viktiga norska exportarbetsplatser på spel, vilket kommer drabba arbetstagarna hårt.
Förutom att han inte vill att direktivet ska genomföras, är Jonas Bals också orolig för de politiska följderna av Arbeiderpartiets höga spel med LO och den interna opinionen. Samarbetet med FrP tror han också kommer att påverka det norska politiska klimatet negativt.
– Det här kommer att förfölja partierna in i nästa valrörelse som en mardröm. Det kommer att sudda ut viktiga skillnader mellan de politiska blocken. Det gör det svårare att driva en effektiv valrörelse mot högerpartierna.
