På lördagens folkpartistiska riksmöte uppmanade partiledaren Jan Björklund borgerliga kommuner och landsting att arbeta för att införa ungdomslöner. Ungdomar upp till 23 år ska genom dessa kunna bli anställda för 75 procent av den vanliga ingångslönen. Modellen ska, genom att göra det billigare för arbetsköparna att anställa, råda bot på den höga ungdomsarbetslösheten.
– Det är bättre att en 19-åring får jobb, även med något lägre lön, än att de går arbetslösa med socialbidrag, sade Jan Björklund på riksmötet.
När Lennart Gabrielsson, folkpartistiskt kommunalråd i Sollentuna, lade fram förslag på att införa ungdomslöner i kommunen satte sig facket på tvären. Då uttalade han en förhoppning om att fler kommuner skulle göra samma sak. Han tycks inte ha hoppats förgäves. Jan Björklund meddelade att partiet kommer att lägga förslag på ungdomslöner i 100 av de största kommunerna i landet. Han sade också att kommunerna inte skulle vänta på arbetsmarknadens parter utan gå i bräschen. Nivåerna ska dock fortfarande vara upp till parterna.
– Jag har en uppmaning till er: Gå före och inför ungdomslöner. Ge fler ungdomar chansen till ett jobb, sade Jan Björklund.
En nyanställd ungdom skulle med ungdomslönerna få omkring 12 000 kronor för en månads heltidsarbete. Nathalie Sjöbeck är 23 år och har precis blivit anställd som undersköterska i Stockholm och väntar på första lönen. Hon tycker inte att det verkar vara någon bra idé.
– Nej, hur många människor skulle klara sig på så lite. Det är bättre att man kan få ett jobb där man kan tjäna en lön som inte betyder att man måste vända vartenda öre. Sedan är det ju självklart att folk med mer utbildning och erfarenhet ska tjäna mer, men varför ska man få ännu lägre lön för att man är ung.
Förutom sig själv har Nathalie Sjöbeck även en son att försörja. Hon har försökt försörja sig med en inkomst på 12 000 och rekommenderar det inte. Varje månad blir en kamp för att få pengarna att räcka till. De gånger de inte gjort det har hon fått låna pengar.
– Jag har ju inte kunnat göra något för mig själv, allt går ju åt till min son. Till exempel har jag inte varit hos tandläkaren på fyra år. Jag betalar mina räkningar och ser till att jag kan sätta mat på bordet. Allt annat får ju stå tillbaka.
Även om det skulle leda till att fler unga blir anställda tror Nathalie Sjöbeck att det i längden kommer att innebära att lönerna sänks generellt.
– Det kommer ju säkert bara gå nedåt. Arbetsgivarna borde försöka anställa folk för att de är duktiga, inte billiga. Jag förstår inte varför man inte skulle kunna vara duktig, bara för att man är under 23.
Det är också en åsikt som delas av Kommunal. Tobias Baudin är vice ordförande i förbundet.
– Vi vet att sänkta löner inte leder till flera jobb. Det leder till att man dumpar lönerna på arbetsmarknaden i stället och det säger vi nej till redan i det här skedet, säger han.
Tobias Baudin anser tvärtemot Jan Björklund att ungdomar behöver en lönehöjning. Han menar att det inom kort kommer att finnas ett underskott av personal till omsorgen.
– I Kommunal vet vi att vi måste få fler ungdomar att utbilda sig till de här yrkena. Vi vet att man väljer bort dem för att lönerna är dåliga och anställningsvillkoren osäkra. Villkoren måste förbättras, inte försämras. Men Folkpartiet vill skapa låglöneyrken.
Hotet om att genomdriva det utan fackets medgivande tar han med ro.
– Det är ju därför tur att det finns kollektivavtal. Skulle man betala ut lägre skulle det bli avtalsbrott. Då kommer vi självklart driva det den juridiska vägen. I Sollentuna har vi ju redan sagt nej och där har vi inte sett några tendenser till att driva det ändå.
Arbetaren har förgäves sökt Jan Björklund för en kommentar.
