Det är en grå dag. Snön ligger över hela dalen och byn Gyöngyöspata, vars huvudgata är kantad av prydliga hus med putsade fasader. Enstaka bilar rör sig på vägen och de människor som syns till skyndar förbi i kylan. På trottoaren uppför en sidogata som leder upp från romernas område pulsar Csemer László, 54 år.
– Det är kallt och vi har snart inget mer att elda med. Man får inte ta kvistar och träd, så folk här har börjat bränna sina kläder och möbler.
Under våren 2011 hamnade det lilla samhället i mediernas fokus efter att uniformerade högerextrema grupper marscherat genom byn för att, som de uttryckte det, skydda medborgarna från romer. Borgmästaren Oszkár Juhász tillhör det högerradikala partiet Jobbik och deltog själv i marscherna. Av Gyöngyöspatas 2 800 invånare är runt 400 romer. Liksom i övriga Ungern lever romerna här segregerade från resten av samhället och många står utanför arbetsmarknaden.
– Jag hade ett jobb men blev arbetslös kring 1990. Sedan dess har jag mest levt på bidrag men är nu med i arbetsprogrammet, i morgon ska jag börja jobba.
Arbetsprogrammet Csemer László syftar på är en del av det konservativa regeringspartiet, Fidesz, arbetsmarknadsåtgärder. Den innebär, förutom förkortad arbetslöshetsersättning, att arbetslösa efter en period om tre månader sätts i statliga arbetsprojekt för att få ut sin ersättning. Arbetsuppgifterna varierar beroende på utbildning och tidigare sysselsättning. Det kan handla om allt från att hjälpa till på ett kontor till att rensa diken och skogar. Ersättningen för denna typ av arbete ligger under den ungerska minimilönen. Men när det kommer till somliga romer i Gyöngyöspata har det visat sig att de inte ens har fått ut det, då de har haft böter att betala av.
– Jag gick över gatan en gång då polisen sade att jag inte fick gå där. Men var ska jag ta mig över om inte här, undrade jag. Då hotade de med att ta mig till polishuset om jag fortsatte att prata och gav mig 12 000 forint (cirka 390 kronor) i böter. Och eftersom jag inte hade pengar så skulle jag betala av det när jag började i arbetsprogrammet.
Berättelsen styrks av juristen Simon Mihály som sedan årsskiftet arbetar i området för den ideella organisationen Hungarian Civil Liberties Union, HCLU. Simon Mihálys huvuduppgift är att se efter den romska befolkningens rättigheter och att hjälpa dem i kommunikationen med myndigheterna. Sedan borgmästaren tillträdde i juli 2011 har polisnärvaron ökat i romernas stadsdel. Ungefär en gång i halvtimmen åker polisbilen genom kvarteren och övervakningskameror har satts upp i området.
– Kärnan av det som har hänt är att poliserna började bestraffa folk, varav de flesta var romer som bor i det här området. Det handlade om små förbrytelser, bagateller som att folk inte gick på trottoaren, eller att någon cyklade utan lyse. I ett fall höll en flicka i en pinne. Polisen hävdade att det var ett vapen, varpå hennes föräldrar fick böter.
Bötesbeloppen rör sig enligt Simon Mihály från 2 000 till uppemot 50 000 forint. I förhållande till den lön man får i arbetsprogrammet, 47 000 forint i månaden, utgör böterna ofta en stor del av privatekonomin.
Under perioden juli till december 2011 eskalerade händelserna, bötfällningar skedde så gott som dagligen, för att sedan abrupt nästan helt avstanna. Nu när Gyöngyöspatas bötfällda romer påbörjat sina arbeten inom landets program för långtidsarbetslösa går en stor del av pengarna direkt till staden.
– Det här extremistpartiets ideologi är att romer inte vill jobba utan bara ha socialbidrag. Men de arbetar extremt hårt för en struntsumma! säger Simon Mihály irriterat.
Snön faller och på trottoaren fortsätter Csemer László sitt pulsande genom snön upp mot Gyöngyöspatas huvudgata.
