Att som sjuk eller arbetslös ständigt bli misstänkliggjord upplevs som kränkande och leder ofta till skamkänslor. Det menar Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Södertörns högskola, som bland annat forskat om hur människors relation till samhället påverkas av långvarig arbetslöshet och sjukskrivning. Hon menar också att många utförsäkrade upplever sig vara svikna av staten.
– Enligt samhällskontraktet ska du som medborgare arbeta och göra rätt för dig. I gengäld ska staten stötta dig när du av olika skäl inte kan arbeta på grund av till exempel sjukskrivning, eller hög arbetslöshet. Många har arbetat hårt i flera år och när staten inte uppfyller sin del är det vanligt att den utsatte känner att staten brutit sin del av kontraktet, säger hon.
Ett av de stora problemen enligt Jacobsson är mål- och resultatstyrningen inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De båda myndigheterna måste kunna uppvisa resultat i form av exempelvis statistik, och därmed blir det svårt att anpassa handläggningen efter individen.
– Det finns en övertro på hur mycket man kan standardisera bedömningarna. Försäkringskassan tar fram standarder för exakt vilka krav som ska uppfyllas för att söka olika yrken. Men alla människor är olika, säger Kerstin Jacobsson.
Standardiseringen gör även att myndigheternas bemötande upplevs som kränkande. Den drabbade förväntar sig ett personligt och engagerat möte, men möts i stället av ett standardformulär. Samtidigt menar Jacobsson att handläggarnas arbetsuppgifter på de båda myndigheterna har förskjutits. Även om deras uppgift fortfarande är att hjälpa människor med rehabilitering så att de kan återgå till arbete, arbetar handläggarna i praktiken mer med att kontrollera om de drabbade personerna befinner sig i rätt försäkring. Detta leder till att redan utsatta personer riskerar att bollas mellan myndigheter i stället för att få hjälp.
En annan oroande utveckling är enligt Kerstin Jacobsson att mer ansvar flyttas från staten till civilsamhället. I dag får sjuka och arbetslösa som utförsäkras eller aldrig kvalificerat sig för a-kassa söka hjälp hos anhöriga och blir därför beroende av andra människors välvilja. Något som också kan upplevas som skamligt.
– Vi trodde att vi lämnat det samhället bakom oss med inrättandet av välfärdsstaten. Men både Borg och Reinfeldt har sagt att man kan behöva hitta andra lösningar på sin försörjning, till exempel genom familjen.
Ansvaret för utvecklingen ligger enligt Jacobsson hos politikerna. Hon riktar framför allt kritik mot alliansens förändringar i socialförsäkringarna.
Men inte heller Socialdemokraterna undslipper kritik.
– De började skärpningen av sjukförsäkringen. De tycks dock vara mer självkritiska i dag, säger hon.
Förutom enskilda individers lidande riskerar utförsäkringarna enligt Jacobsson att påverka hela samhället negativt.
– De som utförsäkras riskerar att förlora sin lojalitet med samhället. Det kan få stora konsekvenser för samhällets sammanhållning. Man behöver vissa ekonomiska och sociala rättigheter för att kunna uttrycka sitt samhällsengagemang och utöva sitt medborgarskap.
