Uppmaningen kommer i kommissionens så kallade ”landsspecifika rekommendationer”, en del av den nya europeiska ”ekonomiska styrningen” (se Arbetaren nr 44/2011 och 50/2011). Kommissionen anser att Sverige, för att sänka ungdomsarbetslösheten, måste ”uppmuntra större löneflexibilitet, särskilt i de lägre löneskalorna, och se över vissa aspekter av lagen om anställningsskydd, såsom provanställningar för att underlätta övergången till en fast anställning”.
– Det är principiellt fel att sänka löner och det fungerar inte heller. Det är välbelagt att sänkta ingångslöner bara skapar Mcdonaldsanställningar, utan löneutveckling och möjlighet att komma vidare, säger Danjel Skerfving från Stockholms Vårdarbetarsyndikat av SAC.
Danjel Skerfving arbetar själv som vårdare i ett privat vårdföretag, ett yrke med låga löner och hög personalomsättning. Han tror att en sänkning av de lägsta lönerna inte bara kommer att påverka de som nyanställs med sänkt ingångslön utan få effekter på alla anställda.
– Min bransch skulle ju påverkas ordentligt negativt. Det kommer att pressa ned lönenivån i hela branschen, speciellt eftersom det är stor personalomsättning. Det är ju naturligtvis också något de stora privata vårdkedjorna verkligen kommer att använda sig av.
Det har tidigare varit omdebatterat att den nya ”ekonomiska styrningen” skulle ge EU-myndigheterna rätt att lägga sig i nationell lönebildning eller inte, särskilt i länder som Sverige, där staten traditionellt hållit sig utanför det området och överlåtit det åt parterna. Med årets rekommendationer verkar det i varje fall tydligt att EU-kommissionen anser att det hör till dess uppgifter. Det är en utveckling som orsakat både oro och upprördhet från LO-håll.
– Det är oacceptabelt. Vi utgår ifrån att den svenska regeringen struntar i det här. Vi tycker inte att EU ska lägga sig i den svenska lönebildningen. Lönerna är en fråga för parterna, sade Johan Danielsson på LO:s internationella avdelning till tidningen Arbetet.
I kommissionens dokumentet kan också noteras att man varnar för en fastighetsbubbla och ifrågasätter de låga fastighetsskatterna. Den beskriver också sänkningen av restaurangmomsen som en åtgärd med ”tveksam effektivitet”.
Ett land som fått liknande rekommendationer är Frankrike, där den nyvalda socialistregeringen ombes ”se över utvalda delar av anställningsskyddet, till exempel reglerna för individuella uppsägningar”, ”se till att utvecklingen av minimilönen stödjer jobbskapande och konkurrenskraft” och att ”åstadkomma att äldre arbetare blir kvar i arbetskraften längre”. Landet uppmanas också att sänka inkomstskatter till förmån för höjd moms och punktskatter, en tanke som kommissionen återkommit till i flera sammanhang. Momsen är den enda skatt som låginkomsttagare betalar procentuellt mer till än höginkomsttagare.
Inte så förvånande anser dock Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren att EU:s rekommendationer är ett steg i rätt riktning.
– Det är ingen hemlighet att vi hela tiden har motsatt oss fackets låglönesatsningar. Det har vi sagt hur många gånger som helst, sade han till Arbetet.
Enligt Christer Ågren får Sveriges jämförelsevis högre ingångslöner konsekvensen att landet också har jämförelsevis färre jobb inom handel, samt hotell och restaurang. Någon oro för att EU vill lägga sig i den svenska lönebildningen känner han däremot inte. Han ser rekommendationen som ett uttryck för EU:s naturliga synpunkter på den svenska ekonomin.
Men Danjel Skerfving är övertygad om att det finns en ökad vilja från EU-håll att ekonomiskt påverka de enskilda medlemsländernas ekonomiska politik.
– Det är väldigt illa och är ju tecken på EU:s tendens att vilja utöva en marknadsdiktatur på medlemsländerna. Principiellt är ju lönesänkning i sig fel. Det är kapitalet som måste anpassa sig efter arbetarna, inte tvärtom.
