Den 9 juni i år avslöjade Skånska Dagbladet att Veolia kört ett rödflaggat tåg, vilket tidigare motsvarade körförbud, i januari 2011. Utanför Osby i norra Skåne gick ett halvt hjul sönder och förstörde mer än en och en halv kilometers räls. Ingen människa skadades men enligt André Olofsson, järnvägsarbetare som hjälpte till vid evakueringen av tåget, kunde det ha slutat illa.
– Hade felet varit på den första hjulaxeln kunde tåget gått rakt ut i skogen i 160 kilometer i timmen, säger han till Skånska Dagbladet.
Euromaint som skötte lokets underhåll vill enligt Skånska Dagbladet varken bekräfta eller förneka att Veolia kört ett rödflaggat tåg. Veolia hävdar å sin sida att loket var nyreparerat och godkänt för trafik. Mot detta står en anonym anställd på Euromaint som tipsat tidningen.
Enligt Mikael Nyberg, journalist och författare till boken Det stora tågrånet som handlar om avregleringen av den svenska järnvägstrafiken, finns ett tydligt samband mellan liknande olyckor och marknadsanpassning av tågtrafiken.
– Entreprenörerna som kör tågen drivs i första hand av vinstintresse. Alltså är de inte intresserade av att ta långsiktigt ansvar för underhåll. Samtidigt har avregleringen inte kopplats till något kontrollsystem. Bilar kontrolleras av bilprovningen och poliskontroller på vägarna. Men i tågtrafiken är det entreprenörerna själva som avgör vilka brister som ska åtgärdas. Det är först när något händer som de kan bli skadeståndsskyldiga, säger han till Arbetaren.
Mikael Nyberg får även stöd från fackföreningshåll i sin kritik mot avregleringen. Valle Karlsson, ombudsman med ansvar för spårtrafik på Seko, hävdar att riskerna för liknande olyckor ökar i takt med att tågtrafiken marknadsutsätts.
– När det gäller tågtrafik finns det mycket stordriftsfördelar. Om något händer har stora aktörer både personal och material att sätta in. Om en mindre aktör får problem med sina tåg ökar risken för att de kör ändå, säger han.
Enligt Caroline Karlsson, pressekreterare för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, är säkerheten fortsatt god på den svenska järnvägen. Hon menar att konkurrensutsättningen av underhållet 2001 gjort verksamheten mer effektiv.
– Enligt Trafikverksutredningen är kostnaderna i dag minst 25 procent lägre än före konkurrensutsättningen, samtidigt som kvaliteten och säkerheten är fortsatt hög.
Valle Karlsson på Seko anser dock att det förebyggande och löpande underhållet av infrastrukturen bör återtas av staten. När det gäller själva trafiken anser han att samhällets kontroll måste öka kraftigt för att minimera riskerna för säkerhetsrelaterade fel.
Mikael Nyberg menar att staten bör återta all tågtrafik, men att det inte är tillräckligt.
– SJ har i dag samma vinstkrav som alla andra och tidigare lade de ned en massa järnvägslinjer. Vi har gått från en planlagd nedläggning till ett marknadsmässigt sönderfall. Järnvägen måste utvecklas, och byggas ut. Om inte annat för klimatets skull, säger han.