Liken efter två demonstrativt mördade aktivister fiskades upp ur Rio de Janeiros vackra havsvik direkt efter att FN-konferensen i juni om hållbar utveckling avslutats. De var bägge fiskare. Två dagar tidigare hade de talat på det folkliga toppmötet om konflikten med statsägda oljebolaget Petrobas.
Klasskonflikterna kring naturbruket är de mest brutala. I Amazonas mördas regnskogsräddare och i hela landet dödas jordockupanter. Men många andra grupper går också till direkt aktion och försvarar sina rättigheter. Gula banderoller om strejk bland lärare och studenter konkurrerade med blockader vid offentliga kontor stängda av strejk.
Skulle det då vara möjligt att sammanföra alla dessa kamper med anledning av något så till synes abstrakt som en FN-konferens med temat grön ekonomi för att uppnå hållbar utveckling? Många europeiska organisationer lyssnade till de rika ländernas tal. Detta var den nya vägen att rädda miljön och samtidigt uppnå välstånd åt alla, det gällde bara att den tillväxt som grön ekonomi skulle leda till fördelades rättvist.
De brasilianska och internationella folkrörelserna tänkte annorlunda. Med bonderörelsen Via Campesina, miljörörelsen Jordens Vänner, Världskvinnomarschen och den brasilianska fackliga landsorganisationen i spetsen samlades till folkligt toppmöte i protest mot den gröna ekonomin och mot att göra naturen till handelsvara, den klassiska parollen från EU-toppmötet i Göteborg. Man bjöd in till en folkrörelsefest utan like. Här fanns som på sociala forum en mångfald seminarier men främst fokus på stormöten. Alla folkrörelsers motstånd och lösningar sammanfördes inom olika teman för att mynna ut i en gemensam deklaration.
Men än viktigare var det folkliga toppmötets demonstrationer och aktioner. Det röda blocket var det mest militanta. Fullt beväpnade marscherade man upp framför militärpolisen med dess robocopuniformer, krypskyttar på taken, pansarbilar och helikoptrar som hindrade vägen till den officiella FN-konferensen. Det var xinguindianerna som protesterade mot det stora Belo Monte-dammbygget som gjorde sitt motstånd påtagligt. Brasilianska regeringen räddade situationen genom att komma ut och förhandla och göra mindre eftergifter. Två dagar tidigare hade röda blocket med stöd av det lila blocket ockuperat brasilianska utvecklingsbanken med samma syfte. Det lila blocket är de överallt livaktiga kvinnliga aktivisterna. Från det folkliga toppmötet utgick också en direkt aktion med det gröna blocket tillsammans med stålarbetare från USA och andra aktivister från hela världen.
Tusentals marscherade mellan skyskraporna mot fiendens centrum, gruvbolaget Vale. Det gröna blockets jordlösa aktivister från Via Campesina maskerade sig och plötsligt ven färgbomber genom luften och gruvbolagets skyskrapa färgades röd. Det svarta blocket, fanns det också med? Jodå, sammantaget syntes fem svartklädda maskerade bland de tusentals andra militanta aktivisterna. Men annars lyste Europas block med färger efter grad av militans med sin frånvaro. I stället var det sociala massrörelser som stod längst fram och solidariserade sig med varandra.
Efter det folkliga toppmötet är det åter till den dagliga kampen som gäller. Men i Rio blev det bevisat, det går att förena firandet av gemenskap över alla gränser, intellektuella seminarier och militans när både landsbygdens och den urbana klasskampen är lika värda. När västvärldens inflytande minskar bär alla folkrörelser allas budskap och en ny gryning kan skönjas.
Tord Björk, aktiv i Jordens Vänner
