Honduras vill militarisera sin brottsbekämpning. Om några månader kommer en ny sorts polisiär elitstyrka patrullera på gatorna i Honduras städer. Elitförbandet Tigres (på svenska, tigrarna) är tungt beväpnat och har som uttrycklig målsättning att upprätthålla säkerheten och bekämpa brottsligheten. Styrkorna, bestående av 200 man, stöds av landets försvarsdepartement och finansieras av den interamerikanska utvecklingsbanken IAD.
– Det vi vill ha är ett starkt elitförband som ska hantera den osäkerhet som finns i landet. Oavsett om det uppskattas kommer elitförbandet att stärka vår förmåga att bekämpa brott, eftersom Tigres kommer att angripa allting, säger kongressens ordförande Juan Orlando Hernández till nyhetsbyrån IPS.
Inspirationen till Tigres är Chiles ökända polisstyrka Carabineros, som har ett blodigt rykte ända sedan fascistdiktatorn Augusto Pinochets tid. Officerare från Carabineros har också hjälpt till att träna det nya elitförbandet.
Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna i Sverige, ser kritiskt på Honduras nya satsning.
– Det som pågår är en militarisering av polisen. Den klassiska uppdelningen där poliser ska ha kontroll över landet och militären ska försvara det har försvunnit. Det är väldigt polemiskt och kontroversiellt att IAD ger pengar till en militariserad polisstyrka i stället för till utveckling av landet, säger han.
Det är inte första gången Honduras regering satsar på en militariserad polisenhet. För några år sedan skapade regeringen elitförbandet ”Cobras” för att slå ned landets brottslighet, men förbandet gjorde sig då skyldigt till grova brott.
Francisco Contreras menar att det är viktigt att belysa tre saker. Det första handlar om att sätta Tigres i en historisk kontext.
– Honduras har tidigare haft liknande specialstyrkor, som Batallon 3–16. De flesta hänvisar till den som ett skräckexempel. Enligt dokument som CIA nu offentliggjort tränades den av CIA och lärde sig olika tortyrmetoder. Batallon begick horribla brott mot mänskliga rättigheter, utsatte människor för tortyr och mördade oppositionella, säger han och fortsätter:
– Det andra som är allvarligt är att Honduras hämtar inspiration från, och låter förbanden tränas av, både Colombia och Chile. I Chile har flera instruktörer sitt förflutna i diktaturens politiska polis. Colombias specialstyrkor COPES deltog bland annat i mordet på FARC:s utrikestalesman Raul Reyes.
Det tredje som bör beaktas, enligt Contreras, är den inrikespolitiska kontexten.
– I vissa delar av Honduras råder det undantagstillstånd. Mord och hot mot oppositionella och brott mot mänskliga rättigheter rapporteras dagligen, säger han.
Att införa elitförbandet som en del av brottsbekämpningen är ett steg mot att undergräva den process att demilitarisera Honduras som inleddes för 15 år sedan. Francisco Contreras menar att förtrycket i Honduras har intensifierats efter statskuppen mot president Manuel Zelaya 2009.
– Polischefen Juan Carlos Bonilla anklagas för att vara inblandad i brott mot mänskliga rättigheter och USA har startat en utredning om detta. Som det är i dag så är det horribelt med de brott som begås i Honduras. Det här kommer bara att intensifiera det hela, säger Francisco Contreras.