Över 70 procent av Colombias befolkning stödjer de fredsförhandlingar mellan landets regering och den väpnade gerillan Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia, Farc. Förhandlingarna är tänkta att starta i Oslo i början av oktober.
– Det finns goda förutsättningar att det blir något slags överenskommelse den här gången. Farc har ju själva sagt att de inte kommer att avbryta förhandlingarna innan en överenskommelse är sluten, säger Francisco Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna i Sverige.
Den senaste fredsprocessen brakade samman för tio år sedan. Nu tas samtalen mellan parterna åter upp efter ett möte på Kuba föra veckan.
Landets andra vänstergerilla, ELN, säger sig också vara intresserad av att delta i en kommande fredsprocess. Stödet är även starkt från de många sociala rörelserna och landets vänsteropposition.
Kritiken mot att president Juan Manuel Santos sätter sig vid förhandlingsbordet kommer främst från landets storgodsägare och vissa högt uppsatta militärer. Även flera av Colombias beryktade paramilitära styrkor har vädrat sitt missnöje. Liksom den förre presidenten, den konservative högerpolitikern Álvaro Uribe, som länge drev en stenhård kamp mot Farc.
Några av de punkter som gerillan satt upp inför förhandlingarna innefattar stora jordreformer och omförhandlingar med de multinationella företag som verkar i landet.
– Men jag tror inte heller att Juan Manuel Santos kommer att ge upp det här. Han vill visa att det ska bli av och har satt hela sin politiska prestige på spel. Därför tror jag att han kommer att satsa stenhårt på att nå ett fredsavtal, säger Francisco Contreras.
Varför tror du att Farc vill förhanda just nu?
– Farc har sedan fredssamtalen i Caguán velat återuppta förhandlingar med regeringen och visat prov på det genom att frige alla de kidnappade de haft i fångenskap. Det har funnits stor press från både vänsterregeringar i Latinamerika och den colombianska vänstern och folkrörelserna om en politisk lösning. Sedan vet både Farc och regeringen att det är omöjligt att vinna ett krig som pågått i 50 år.
Francisco Contreras menar att det snarare är intressant att fråga sig varför regeringen går med på en fredsförhandling.
– Det beror på bland annat att USA flaggat för att de inte kommer fortsätta finansiera kriget och näringslivet ser att kriget begränsar deras business, men också för att regeringen bedömer det är ett bra förhandlingsläge när Farc anses vara militärt försvagat, säger han.
Men vissa påpekar att det är alldeles för tidigt att hoppas på en fredlig lösning.
– Jag tror att det är viktigt att omvärlden uppmärksammar de här förhandlingarna, så att samtliga parter i konflikten känner press och stöd för att uppnå en fredlig lösning. Det är viktigt att Sverige också engagerar sig i freden. Sverige har tagit emot många politiska flyktingar från Colombia, ger omfattande bistånd till landet och spelade en aktiv roll under det förra försöket till en fredslösning för tio år sedan, säger Parisa Maleki från det svenska Colombianätverket, en organisation som arbetar med att sprida information om läget i landet.
Vad skulle kunna få förhandlingarna att braka samman den här gången?
– De tidigare regeringarna i Colombia har bara velat lösa konflikten militärt. Men det är viktigt att de ser bakgrunden till konflikten, de stora sociala problemen som finns i landet. Det kommer behövas betydligt mer utöver att Farc lägger ned sina vapen. Det behövs sociala reformer från regeringens sida. Samtidigt sitter gerillan också i en svår situation, utifrån tidigare ageranden med kidnappningar och mord
