Folkpartisten Jan Björklund har som utbildningsminister velat skapa en ”ny gymnasieskola.” I regeringens höstbudget kommer nästa reform – ettårigt yrkesgymnasium med möjlighet att avstå helt från teoretiska ämnen.
– Klart det vore jättebra om alla blev akademiker, men verkligheten är inte sådan, sade Jan Björklund till DN när förslaget sipprade ut i förväg.
Tonåringar med otillräckliga betyg från grundskolan ska kunna välja en kortare yrkesintroduktion och lägga till gymnasieämnen, eller avstå. Därmed kan gymnasietiden bli mellan ett och två år. Skoltrötta ungdomar ska därigenom hjälpas från fullständigt avhopp och ”utanförskap”.
Enligt Jan Björklund är grundidén att det är bättre att en ung människa fullföljer en kortare utbildning än att hoppa av en lång utbildning.
Men regeringens initiativ har mött stark kritik, från oppositionen men även från Lärarförbundet. Eva-Lis Sirén, förbundets ordförande, har svårt att se hur reformen ska hjälpa någon.
– Jag hoppas verkligen inte att det är ett sätt att åstadkomma en förbättrad statistiksituation. Det är definitivt inte att hjälpa ungdomarna, säger hon.
Istället säger hon att regeringen lurar ungdomar in i en väntande arbetslöshet.
– Förslaget lurar ungdomar att tro att du, som sjuttonåring, kan få ett jobb med en ettårig utbildning bakom dig. Detta när du har tjugoåringar i dag med full gymnasieutbildning som inte får arbete.
Eva-Lis Sirén ser initiativet som en sänkning, inte bara av gymnasieskolan, utan av hela Sveriges kunskapsnivå. Hon vill också peka på hur ministerns tidigare satsning på yrkesprogram lett till stora skillnader i kunskapsnivå i jämförelse med övriga studenter.
– Det verkar inte som om Jan Björklund har lärt sig av misstaget med de nya yrkesprogrammen på gymnasiet. Nu sänker man kunskapsambitionen, men det Sverige ska konkurrera med är kunskap, inte motsatsen.
Ett av regeringens motiv till bildandet av det ettåriga yrkesgymnasiet är att allt färre grundskoleelever går ut med fullständigt betyg. Men, enligt Eva-Lis Sirén, löser man inte problemet med att ge upp om eleverna.
– Ge i stället grundskolan möjlighet att ge extrastöd till de här ungdomarna. Det måste till individuella lösningar tidigt. Det handlar om resurser för att satsa på bra lärare som kan stödja eleverna, säger hon.
Till skillnad från Lärarförbundet får förslaget stöd av det andra lärarfacket Lärarnas Riksförbund. Ordförande Mette Fjelkner tror att förslaget kan vara bra för invandrarungdomar som kommer till Sverige efter grundskolan och inte har svenska som modersmål.
– Då kan det här vara ett sätt för dem att komma in i utbildning som också kan ge dem självförtroende och en inblick i svenskt yrkesliv. Det kanske också kan ge möjlighet att vilja fortsätta på ett vanligt gymnasieprogram.
Förbundet delar regeringens övertygelse om att initiativet kan leda till jobb för ungdomarna. Men både oppositionen och Lärarförbundet frågar sig retoriskt vad det är för jobb ministern och konkurrentfacket hoppas att 17-åringarna ska få. Jan Björklund svarar på frågan i DN.
– Det leder till jobb som kanske inte är lika kvalificerade eller lika välavlönade.
I regeringens höstbudget avsätts 30 miljoner kronor till satsningen under 2012. Ministern hoppas att förslaget ska kunna genomföras redan nästa år, men lovar att det ska vara på plats senast höstterminen 2014.
Arbetaren har förgäves sökt Jan Björklund för en kommentar.
