Ett nytt jobb kan vara nödvändigt och med lite tur en förbättring. Men att börja på ett nytt jobb kan också vara oroligt och nervöst. Andrea Melander, nyutexaminerad lärare, ska precis pröva vingarna i Handen utanför Stockholm.
– Man har en del förväntningar på arbetsuppgifterna. När det är skola så tänker man på hur klassen kommer vara, förstås, säger hon.
Hon tillägger att det hon också är lite nervös över är hur hon kommer att klara av det nya jobbet.
– Man tänker mycket på om man kommer att räcka till. Sedan så klart på hur kollegorna kommer att vara.
Pär Hagander, som nyligen börjat arbeta på ett gruppboende för personer med autism, känner igen sig. Som så många andra har han med sina drygt 30 år hunnit varit ny på jobbet flera gånger. Det är oftast samma tankar han brottas med inför första dagen.
– Man brukar tänka rätt mycket på vad det är för folk där, om det kommer att vara bra arbetskamrater och på att göra ett bra intryck. Sedan är man ju alltid lite nervös för att vara dålig, säger han.
Att komma in bland arbetkamraterna är något som både han och Andrea Melander tycker är viktigt. Flera undersökningar har också visat att ett bra stöd från arbetskamrater, och känslan av gemenskap på jobbet, får dig att må bättre. Något som för de flesta inte borde komma som en överraskning. Men för ett år sedan visade israelisk forskning att kontakten med arbetskamraterna till och med påverkar vår livslängd. Forskarna, som under 20 års tid följde 820 personer, kunde påvisa att de som saknade känslomässigt stöd hos kollegorna löpte 140 procent högre risk att dö i förtid.
Nervositeten över arbetsuppgifterna kan ju vara skäl nog att ställa in fokus på det som arbetsköparen kräver av dig. Pär Hagander tycker ändå att det är viktigt att tidigt lägga ett stort fokus på kontaktsökande.
– Jag brukar försöka vara lite extra social i början, försöka snacka med folk så man lär känna dem. Sedan när man väl känner dem kan man ju kosta på sig att vara lite tyst ibland.
Han tycker att det är viktigt att snabbt bygga ett ömsesidigt förtroende.
– Man ska visa direkt att de kan lita på en. Man kan till exempel ställa upp om någon är sjuk och ta deras pass, eller täcka upp för dem. Sådant är bra, tänker jag. Då blir det naturligt att andra ställer upp också.
Andrea Melander säger att det finns en växelverkan mellan god stämning på arbetsplatsen och arbetsförhållandena. Därför kan det vara viktigt att lägga lite extra krut att jobba på relationerna.
– Är det en dålig ledning och dåliga arbetsförhållanden blir stämningen ofta därefter. Är man en sammansvetsad grupp kan man lättare ställa krav uppåt.
Johan Eriksson jobbar på flera bemanningsföretag inom industri och lager i Malmö. Det måste han göra för att få ihop tillräckligt med jobb under en månad. Han är ofta på olika arbetsplatser varje vecka, ibland byter han arbetsplats flera gånger samma vecka. På så sätt är han ny på jobbet mest hela tiden, säger han.
– Om man inte är världens socialaste person som kan tvinga in sig i sociala situationer kan det ju vara lite svårt. Folk har ju sin egna interna jargong. Det kan vara svårt att veta om folk skämtar eller är elaka mot en, säger han.
Även om han säger att han oftast har lyckats rätt bra så är det alltid lite otryggt i början.
– Man blir ofta direkt kastad in i arbetet. Om man gör sitt arbete tillsammans med någon hinner man kanske säga hej, men sedan är det ju bara att sätta igång. Ofta är det bara: ”Här är trucken du ska köra, lycka till!”
Många gånger kan de direktanställda också ha en reserverad attityd mot bemanningsjobbarna.
– Man vet inte om de tycker illa om en för att de tycker att man dumpar deras villkor eller om de bara försöker ta reda på vad man är för person. Om det går att lita på en. Det har jag nog känt varje gång. Man får ge det några dagar, säger Johan Eriksson.
Att förändra sin arbetssituation är svårt som ständig inhoppare. Ofta möts han också av ett totalt ointresse från LO-fackens ombud på arbetsplatsen.
– En gång var jag nästan två månader på samma ställe. Då var det lätt att börja snacka om problem och bli en del av arbetarkollektivet. Annars har man nog inte så stora möjligheter att göra någonting.
Johan Eriksson heter egentligen något annat. Av rädsla för att förlora uthyrningsjobb har han bett att få vara anonym.