Grundskolelärare vars elever inte når upp till målen ska få sämre lön. Det är Stockholm stads nya lönemodell för grundskolan, som ska leda till en kvalitetshöjning och en vidare lönespridning. Men förslaget får skarp kritik både från enskilda lärare och lärarfack.
– Det vore förödande att genomdriva det här. Man skickar signalen att jobbar du på en skola med tung socioekonomisk ryggsäck så ska du ha lägre lön, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.
Läraravtalet, som undertecknades under hösten, garanterar ett individuellt lönepåslag på 4,2 procent. Men enligt Stockholms stads nya modell får lärarna på sju utvalda lågpresterande skolor nöja sig med 3,7 procent, en halv procentenhet under garantipåslaget. Samtidigt ska lärarna på åtta toppskolor belönas med ett högre påslag på 4,7 procent.
Eva-Lis Sirén säger att systemet kommer att slå mot lärarna i de skolor som redan nu brottas med ett svårt elevunderlag. Skolor i utsatta områden där eleverna kräver, men saknar, extra resurser riskerar nu att drabbas hårt. Detta då den nya modellen kan leda till att de lärare som egentligen hade behövts i de tuffare skolorna kommer att prioritera skolor utan problem och med bättre betalt.
– Det borde vara tvärtom. De tuffaste skolorna behöver många och duktiga lärare och de behöver lockas att jobba där för att skolan ska ha chansen att vara kompensatorisk.
Enligt Lärarförbundet bryter lönesystemet mot läraravtalet, genom att sätta det individuella lönesättningen på undantag.
– Det är inte skolor, grupper, eller elever som ska lönesättas utan det är den enskilde lärarens arbete. Här bygger man ett system där vilken skola du arbetar på ska avgöra vilken lön du ska få. Det är emot avtalet, säger Eva-Lis Sirén.
Men Håkan Edman, grundskoledirektör på Stockholms stads utbildningsförvaltning, anser att stadens modell är i linje med kollektivavtalet. Han är övertygad om att systemet kommer fungera kvalitetshöjande, men också som ett sätt att höja lärarnas status.
– Vi vill kunna premiera våra duktigaste lärare så att de kan göra lönekarriär inom yrket. Vi vill också verka för att duktiga lärare ska vara kvar i yrket. Därför ska de duktiga lärarna kunna tjäna mer, säger han.
Håkan Edman säger att man i systemet ska ta hänsyn till vilka förutsättningar skolorna har. Han säger också att syftet inte är att bestraffa skolor som inte levt upp till målen, men att inte göra skillnad på prestation hade i sig också varit ett ställningstagande.
– Syftet med detta är att premiera skolor som lyckas bra. Men vi vill också tala om att vi tycker att en del skolor underpresterar. Syftet är att vi ska kunna premiera ett gott lärararbete.
Tror du inte att lärarna gör sitt bästa?
– Jo, det tror jag. Det är ingen piska att de måste gör mer. Men vi tror att man måste fundera på om man behöver jobba på ett annat sätt, säger Håkan Edman.
Efter att lärarnas kollektivavtal skrevs under stod det klart att lönepåslagets 4,2 procent skulle spräcka Stockholm stads budget för 2012.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet lovade dock skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) tillsammans med alliansens övriga kommunala gruppledare att avtalet skulle hållas. Detta genom att utöka skolbudgeten med 100 miljoner kronor, en satsning på skickliga lärare.
Artikeln hette ”Nu höjer vi lärarlönerna i Stockholm”, men enligt Eva-Lis Sirén döljer sig ett nollspel bakom siffrorna. Utslaget på hela Stockholmsområdet blir snittet fortfarande det lägsta beloppet i avtalet.
– Man omfördelar och kallar det för en satsning. Istället ger man det absolut lägsta man kan.
Arbetaren har sökt skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) för en kommentar. Men enligt hennes pressekreterare kommenterar hon inte frågor som rör ”tillämpning av kollektivavtal.”
