Många av lagerarbetarna på Ikeas centrallager i den italienska staden Piacenza är anställda inom kooperativ, med dålig anställningstrygghet och som inte omfattas av kollektivavtal. Deras löner är sämre och arbetsvillkoren hårdare – samtidigt motarbetar arbetsköparen facklig organisering, ett mönster som går igen på flera håll i världen när det gäller möbeljätten Ikea.
Ikeas svar när strejk bröt ut på centrallagret var att omedelbart sparka tolv arbetare som företaget anser vara drivande, varav nio är medlemmar i Cobas, det oberoende facket på lagret.
Vid två tillfällen sedan strejken började har polis med våld försökt bryta blockaden som hindrar truckar från att komma in i lagret och därigenom stoppar produktionen. Först på eftermiddagen den 2 november kom en förhandling till stånd, där arbetarna fick löften om att de tolv inte skulle sparkas. Däremot vill Ikea splittra dem genom att placera dem på olika anläggningar. Det gick inte Cobas med på, då det skulle beröva dem hela deras fackliga representation på lagret i Piacenza.
De italienska kooperativen drivs ofta av de etablerade fackföreningarna, och fungerar delvis i stället för arbetsmarknadsåtgärder som de i Sverige, åtgärder som saknas i Italien. Enligt frilansjournalisten och Italienkännaren Mathias Wåg ska-
par detta en speciell typ av spänningar på arbetsplatsen.
– Kooperativen ses som samhällsnyttig verksamhet, och i till exempel en röd stad som Bologna pumpar kommunen in mycket pengar i dem, säger han till Arbetaren.
Kooperativ är inte vinstdrivande, och för att de ska kunna gå runt tillåts de kringgå arbets-
rätten.
– I stället har de blivit en spjutspets för prekariseringen.
I en facklig konflikt är arbetsköparparten i kooperativet en av de etablerade fackföreningarna, medan arbetarna som ofta är papperslösa, organiserar sig i oberoende fackföreningar, så kallade basfack. På Ikeas lager i Piacenza är tre kooperativ verksamma, alla tillhörande konsortiet CGS.
Ylva Magnusson, presschef på Ikeagruppen, säger att den polisiära insatsen mot strejken skedde utan Ikeas inblandning. Hon vill dock inte kommentera om insatsen var befogad.
– Polisen har agerat utifrån sina egna beslut och det är inget som Ikea har påverkat. Vi är alltid för att föra konstruktiva diskussioner. Polisen gör sina bedömningar och där är de mer kompetenta att fatta sina beslut än vi är, säger hon.
Ikeas uppförandekod, som också omfattar underleverantörer, slår fast rätten till facklig organisering. Trots detta har antifackliga åtgärder förekommit på många av Ikeas varuhus och underleverantörer under de senaste åren. På bland annat underleverantören Menderes Tekstil i Aydin i Turkiet förvägras facket tillträde och enligt facket har anställda avskedats med hänvisning till fackmedlemskap. Fackföreningar i flera länder anklagar Ikea för att vara fackföreningsfientliga. Men enligt Ylva Magnusson stämmer inte det.
– Absolut inte. Vi är måna om att ha goda relationer till fackföreningar överallt. Jag är helt trygg med att vi har ett aktivt arbete för att det ska vara tryggt att engagera sig fackligt, säger hon.
Hur kommer det sig att organiseringsfriheten ändå kränks?
– Jag känner inte igen mig i bilden. Vi jobbar aktivt för att våra medarbetare absolut ska ha rätt att engagera sig fackligt utan att behöva vara rädd för negativa konsekvenser.
Kan du garantera att det är tryggt att engagera sig fackligt på Ikeas underleverantörer?
– Jag kan garantera att vi gör allt vi kan.
Enligt Ylva Magnusson pågår sedan i måndags möten mellan företaget och Cobas. Men enligt italienska medier lämnade Cobas förhandlingsbordet redan på måndagskvällen och lät genom talespersonen Aldi Milano meddela att protesterna kommer att fortsätta, och det ännu kraftfullare än tidigare.
Åklagarmyndigheten i Piacenza inledde på måndagen en utredning för att utreda ansvarsfrågan i sammandrabbningen den 2 november, som ledde till att flera personer fick föras till sjukhus. Enligt italienska medier ska totalt 14 personer ha skadats, varav tio arbetare och fyra poliser.
