Folkets Hus i Hammarkullen i Göteborg var fyllt till bristningsgränsen under helgens Riv Murarna-konferens. En rad föreläsningar, panelsamtal och workshops med temat kontrollpolitik stod på programmet. Dessutom lanserades en ny fångkampstidning.
Riv Murarna är en motståndshelg som syftar till att debattera om och organisera mot olika former av statlig övervakning och kontroll över medborgarna. Arrangörerna, som består av ett löst sammansatt nätverk av aktivister, säger sig vara väldigt nöjda över den stora uppslutningen och att det blev många intressanta diskussioner.
– Vi ville samla folk som på olika sätt är intresserade och engagerade i frågor som rör kontrollpolitik. De som arbetar med flyktingfrågor har till exempel mycket gemensamt med folk som arbetar för en bättre psykvård eller som är kritiska till fängelsesystemet. Vi hoppas att folk kan gå vidare från den här helgen och organisera sig på olika sätt kring dessa frågor, säger Hanses, en av aktivisterna.
Inbjudna att tala var bland andra representanter från Pantrarna och Megafonen, två förortsbaserade organisationer som arbetar för att organisera ungdomar och kämpar för upprustning av sina områden. Inför en stor publik talade de på temat kriminalisering av fattigdom. Basar Gerecci från Megafonen menade att media, politiker och akademin samverkar för att skapa en bild av förortsområden som farliga och kriminella.
– Vi som bor i dessa områden måste sluta se oss genom andras ögon och i stället stärka oss själva och skapa en medvetenhet för att kunna arbeta politiskt, sade han.
Majsa Allelin från Pantrarna påpekade att det är förortens skolor som drabbats hårdast av nedskärningar och när enbart 30 procent av ungdomarna i vissa områden går ut skolan med godkända betyg läggs grunden för kriminalitet och utanförskap.
– Det är en kriminalitet som media ofta och gärna rapporterar om vilket skapar en stämpel på folk som bor i dessa områden, sade hon.
Nyss frigivne Pierre Larancuent, som avtjänat ett nioårigt fängelsestraff på en rad anstalter runt om i landet, är mycket kritisk till hur kriminalvården fungerar. Under konferensen berättade han om hur den våldsamma miljön bidrar till en emotionell avtrubbning, och om meningslösa sysselsättningar som fångarna inte har nytta av den dagen de kommer ut.
– De flesta som muckar gör det med en starkare kriminell identitet än de hade när de kom till fängelset, sade Pierre Larancuent som under fängelsetiden skrev en roman som nu finns i handeln.
Representanter från X-CONS, Tjuvgods, Fångombudsmannen och tidningen Kåkbladet talade om fångkamp ur ett historiskt perspektiv. Alla var de överens om att tillvaron på fängelserna blivit hårdare de senaste decennierna.
– Vårdtanken har försvunnit och i stället läggs allt fokus på säkerhet, sade Michael Gajditza från Fångombudsmannen.
Karolina Johnsson från X-CONS menade att det enda sättet att få opinionen och politikerna att lyssna är med ekonomiska argument om att den misslyckade förda politiken i dag kostar samhället en massa pengar. Jonas Klinteberg från den nedlagda tidningen Kåkbladet var inne på all mytbildning som omhuldar kriminalvården i dag.
– Vi måste lyfta debatten och utbilda människor i hur de faktiska förhållandena på anstalterna ser ut.
Jonas Klinteberg lanserade under paneldiskussionen en ny fångkampstidning i Sverige som tar vid efter Kåkbladet. Den nya tidningen Filen vill föra fångarnas röst över murarna, men även bredda frågan om fängelser till att även gälla förvar och psykvård.
En annan populär punkt på programmet var den amerikanska genusprofessorn och fångkampsaktivisten Gina Dent från Critical Resistence. Hon pratade om alternativ till kontrollpolitiken ur ett feministiskt perspektiv. Runt 200 personer trängdes i och utanför föreläsningssalen, samtidigt som andra arrangemang också lockade publik. Allt som allt besökte runt 350 personer konferensen, enligt arrangörerna.