Det blev bara höjda skatter för de extremt rika amerikanerna när överenskommelsen mellan demokrater och republikaner slutligen klubbades av representanthuset. Åtgärden syftar till att undvika ännu en kollaps i landets ekonomi. I samband med detta sköts den planerade nedskärningen i offentliga utgifter på framtiden. Bland dessa finns bland annat nedskärningar i Medicaid, det vill säga sjukvård för fattiga och låginkomsttagare, och i försvarsbudgeten.
– Hade man inte kommit överens hade det kastat USA in i en omedelbar recession med återverkningar på resten av världen. Det undviker man genom att Bush skattesänkningar blir kvar för alla utom extrema höginkomsttagare, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
Det är de som tjänar över 2,8 miljoner kronor om året som nu får räkna med att betala extra inkomstskatt. Detta trots presidentens vallöfte om skattehöjningar för de 2 procent rikaste, det vill säga för alla med en årsinkomst över motsvarande 1,6 miljoner kronor.
De klubbade höjningarna beräknas, på en tioårsperiod, ge ett tillskott till den amerikanska statskassan på 600 miljarder dollar, runt 4 000 miljarder svenska kronor. Den enorma summan till trots förväntas den dock inte täcka USA:s än större budgetunderskott, ett underskott i samma storleksordning som Portugals och Italiens.
– Den räcker inte för att hantera problemet långsiktigt. Det betyder att man måste besluta om ytterligare framtida budgetförstärkningar. Det som är oroande är att det inte finns några beslut om hur de här åtstramningarna ska göras, säger Lars Calmfors.
Den långsiktiga minskningen av budgetunderskottet står alltså fortfarande utan lösning och parterna står långt ifrån varandra. Demokraterna vill kombinera nedskurna offentliga utgifter med ytterligare skattehöjningar. Republikanerna är å sin sida benhårda med att inga ytterligare skattehöjningar får ske. Underskottsminskningen ska enligt dem enbart ske genom besparingar i den offentliga sektorn, något Lars Calmfors ser som en omöjlighet.
– Det vore orimligt att bara ta det på utgiftssidan, som republikanerna vill. Det skulle bli väldigt mycket och de har ju förhållandevis låga utgifter i förhållande till BNP. Man måste ta det på båda sidor. Då räcker det inte bara med skattehöjningar för höginkomsttagare. Det genererar inte tillräckligt mycket inkomster, säger han.
Enligt Frida Stranne, lektor i statsvetenskap vid Halmstads högskola, är förutsättningarna för en överenskommelse mellan parterna dåliga.
– Motsättningarna är större än någonsin, men samtidigt också de ekonomiska problemen. Det gör självklart att man måste göra allt man kan för att hitta lösningar. Det är svårt att förutse om man kommer att kunna klara det, säger hon.
Den balansakt som Barack Obama måste genomföra kommer att bli vansklig. Frida Stranne tror att presidenten för att få med sig republikanerna kommer att vara tvungen att göra eftergifter gällande socialförsäkringssystemen. Samtidigt har han redan nu fått hård kritik inom det demokratiska partiet för de eftergifter som gjordes när det gäller skattehöjningen.
– Det blir jättesvårt och det finns en risk att Obama inte får med sitt eget parti heller. Det är klart att han vill nå resultat och stå för de löften han givit om att vara en som finns i mitten och kan brygga över båda flankerna.
