18 höga chefer i SAS fick bonus för att stanna kvar i flygbolaget till en gemensam kostnad av 15 miljoner kronor. Detta för att de skulle stanna kvar och arbeta med det sparpaket som skulle rädda det konkurshotade bolaget, skriver norska Finansavisen.
– Det handlar om ett begränsat antal nyckelpersoner i Norge, Danmark och Sverige. För att säkra att nyckelkompetensen fanns kvar under hela tiden planen togs fram och presenterades skrev man ett antal individuella avtal, säger Elisabeth Manzi, presschef på SAS.
Men hon säger också att de 18 cheferna inte är ensamma. Ytterligare bonusar har betalats ut till cheferna som ska centralisera bolagets så kallade ”operational control center” till Stockholm. Hon vill dock inte kommentera hur mycket pengar avtalen kostade.
– Vi talar inte om hur många individer det rör sig om, men det är ett fåtal individer.
I november förra året meddelade SAS:s vd att flygbolaget stod på randen av konkurs. Detta var oundvikligt om inte personalen gick med på försämrade villkor. Men samtidigt som personalen fick betala för att få stanna kvar, blev de chefer som arbetade med sparplanen, betalade för att stanna. Något som väckt starka reaktioner hos både personal och fackliga förtroendevalda. En av dem är Christer Carlsson, ordförande i Unionens svenska kabinpersonalklubb.
– Vi ska sänka våra anställningsvillkor, våra pensioner och sedan ser vi att det rinner över till chefer som ska jobba med de besparingsplanerna, för att de ska stanna kvar. Det finns ingen moral i det överhuvudtaget, säger han.
Han berättar att det redan ansträngda förhållandet mellan ledning och personal nu har fått ytterligare en törn.
– Personligen tycker jag att den som har godkänt det måste vara helt tondöv. Medlemmarna är minst sagt irriterade. Förtroendet för vår ledning har varit väldigt lågt, men efter det här vet jag inte om det finns något.
Åtta av de 18 cheferna arbetar i Sverige, medan de övriga i Norge och Danmark. Den extra bonusen betalades ut på november- och decemberlönen och motsvarade mellan 3 eller 6 månadslöner. Anledningen till bonusarna var, enligt SAS, att de inte hade råd att förlora cheferna under den pågående processen. Christer Carlsson frågar sig om det verkligen ska vara nödvändigt eftersom de redan har betalt för att utföra arbetsuppgifterna.
– Det hade rätt bra betalt för att göra det ändå. Jag vet ju att det är så. I den här situationen är det magstarkt.
Enligt Sven Cahier, ordförande för unionens tjänstemannaförening på SAS, har dessutom två av de chefer som betalats för att stanna kvar, redan sagt upp sig. Men det är en uppgift Elisabeth Manzi varken vill dementera eller bekräfta.
Både danska och norska SAS-facken har reagerat starkt på uppgifterna. Ordföranden för Verkstedsklubben på SAS-Norge, Stig Lundbakken, har krävt att den som godkänt bonusarna skall avgå.
– De får alltså ett kraftigt lönelyft, medan våra medlemmar riskerar att få lönesänkningar och att mista jobbet. Det kan vi inte acceptera, säger Stig Lundsbakken till norska E24.no.
Sparplanen som cheferna tagit fram undertecknades av samtliga fackföreningar i bolaget i slutet av november förra året. För den svenska kabinpersonalen tvingades avstå från löneökningar under två år och timanställda fick lönen sänkt med tio kronor i timmen. Vidare ökade arbetstiden från 42 timmar i veckan till 47,5. Pensionsåldern höjs från 60 till 65 år. Även den danska kabinpersonalen fick avstå från en månadslön om året och gå upp i arbetstid.
Men att den ena parten får betala för att stanna kvar, medan den andra får betalt för att göra det är dock en jämförelse som inte har bäring, enligt Elisabeth Manzi.
– Det handlar inte om att man ställer olika medarbetargrupper mot varandra. Självklart är det så att våra medarbetare är den viktigaste resursen för att leverera vår produkt.
Hade man inte då kunnat tänka sig att personalen istället skulle få bonus för att de gick med på sänkta löner?
– Det som var målet och syftet med de här avtalen var att säkerställa att våra 15000 medarbetare hade ett arbete att gå till överhuvudtaget. Då valde man från ledningens sida att fokusera på att ta fram krisplanen.
