– Men skulle Frankrike begå misstag kan det snabbt vända, säger Sten Hagberg, professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet, som arbetat i Västafrika de senaste 25 åren.
Det var i december förra året som FN:s säkerhetsråd godkände en resolution om att skicka en militär styrka ledd av det västafrikanska samarbetsorganet Ecowas till Mali. Målet, enligt FN, är att hjälpa landets armé mot de väpnade islamistiska grupper som tagit över allt mer i de jättelika norra delarna sedan militärkuppen den 22 mars förra året.
Frankrike, som alltså länge var kolonialmakt i Mali, beslöt den 11 januari att skicka soldater till landet sedan den islamistiska gruppen Aqim, al-Qaida i islamistiska Maghreb, börjat röra sig söderut. Trots att det rör sig om en före detta kolonialmakt är stödet för de franska truppernas närvaro stort bland befolkningen, menar Sten Hagberg.
– Även tuareggruppen MNLA som länge kämpat för självständighet i norra Mali sade förra veckan att de välkomnar Frankrike, säger Sten Hagberg.
Anledningen är att MNLA och andra mer sekulariserade rebellgrupper den senaste tiden trängts undan av islamistiska Aqim. Sharialagar har införts i många områden, bland annat har både tv och musik förbjudits, och befolkningen flyr i panik. Både söderut i landet mot huvudstaden Bamako och till grannländer som Mauretanien, Niger och Burkina Faso.
– Tyvärr tror jag inte att det är realistiskt att tro att situationen går att lösa snabbt och då har vi enorma humanitära svårigheter att vänta, säger Sten Hagberg.
Mali, ett av världens fattigaste länder, är till ytan drygt två gånger så stort som Sverige och har en befolkning på drygt 14 miljoner invånare. I de norra delarna, där den hårt utsatta tuaregbefolkningen länge kämpat för sina rättigheter, rycker islamistgrupperna fram.
De sharialagar som införts på flera ställen har ingenting med den folkliga islam som praktiserats i området under 1 000 år att göra, säger Sten Hagberg, och menar att människor därför är livrädda i regionen.
Han säger att det krävs en långsiktig plan för ekonomisk och demokratisk utveckling för att stabilisera området.
Att fransk militär nu kommit till Mali har dock också med egna intressen att göra.
– Frankrike ser hotet från Aqim som väldigt allvarligt. Dels för att det finns så många fransmän och franska företag i regionen men också för att många malier bor i Frankrike, säger Magdalena Tham Lindell, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Arbetaren.
Däremot finns inga stora naturtillgångar i Mali, som till exempel i grannlandet Niger, där Frankrike har stora intressen i landets uranbrytning.
Magdalena Tham Lindell ser däremot att omvärldens totala fokus på militäroffensiven just nu riskerar att inte lösa de problem som kvarstår efter statskuppen för snart ett år sedan, då den demokratiskt valda regeringen avsattes av en grupp militärofficerer som inte tyckte att regeringen tog frågan om tuaregrebellerna på tillräckligt stort allvar.
– Försöken att hitta förhandlingsvilliga grupper i norr måste fortsätta och det behövs en plan för hur Mali ska återgå till demokrati, säger Magdalena Tham Lindell.
