I en färsk undersökning från Lärarförbundet visar siffrorna på stora skillnader i lärarlönerna mellan friskolor och kommunala skolor. Upp till 1 700 kronor lägre lön i månaden får lärare som arbetar på friskolor räkna med.
– Det finns ingen anledning till det här. Vi utför ju samma jobb, säger Pia Påltoft som arbetar som musik- och bildlärare vid den fristående Spanska skolan i Solna till Arbetaren.
Men det är inte bara i lönekuverten som skillnaderna mellan kommunala och friskolor märks. Även lärartätheten är betydligt lägre på friskolorna. På gymnasienivå skiljer det 1,6 lärare per 100 elever.
– Det senaste halvåret har det börjat tisslats och tasslats i korridorerna. Jag och en kollega har börjat gå en utbildning för att bli fackombud, tidigare fanns det inga på skolan där jag jobbar, säger Pia Påltoft.
Hon började arbeta samtidigt som hon pluggade. Enligt henne kan det vara en av orsakerna till att lönen skiljer sig från de kommunala skolorna, som i större utsträckning anställer färdigutbildade lärare.
– Men när jag blev färdig med studierna låg jag ju fortfarande betydligt under vad en lärare inom Stockholms stads kommunala skolor tjänade, det känns inte så bra.
Pia Påltoft tror även att en av anledningarna till löneskillnaderna är att friskolorna ofta anställer just unga lärare utan tidigare fackliga erfarenheter.
– Bland dem kan det vara en stor lättnad att bara få ett jobb med fast lön, säger Pia Påltoft.
På Lärarförbundet är man upprörd över resultatet i undersökningen. De menar att den lägre lärartätheten på friskolorna ger möjlighet att höja lönerna. Något som alltså inte sker.
– Det här är helt orimligt. Visserligen är lärarna på friskolorna i regel yngre, men även när vi bortser från den faktorn ser vi i undersökningen att lönerna ligger under de kommunala skolorna, säger Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande i Lärarförbundet.
Under 2011 låg snittlönen för grundskolelärare inom friskolorna på 26 500 kronor. För samma arbete betalade de kommunala skolorna 500 kronor mer i månaden. På gymnasienivå var skillnaderna betydligt större. 29 100 kronor på de kommunala gymnasieskolorna jämfört med 27 400 kronor i månaden för lärare på de fristående gymnasierna.
Lärarförbundets undersökning tar även upp andra faktorer som ofta påverkar lönerna, så som ålder och bostadsort. Men enligt Ann-Charlotte Eriksson beror skillnaderna inte på var i Sverige du arbetar som lärare. De flesta större friskolor ligger nämligen i Stockholm, där lönerna över lag är något högre än i resten av landet.
– Det här är något vi måste ta med till kommande förhandlingar med de stora friskolekoncernerna. Det är ett strukturellt problem, säger Ann-Charlotte Eriksson.
Vad går det att göra från politiskt håll för att höja lärarnas löner på de friskolorna?
– Egentligen är det ingen politisk fråga. Det här handlar om de ansvariga huvudmännen för skolorna och de borde ju vara intresserade av att locka lärare till sina skolor. Som det ser ut just nu så står vi inför en kommande lärarkris.
Många av de avtal som Lärarförbundet tecknat med friskolekoncernerna löper ut under 2013.