På söndagen gick Venezuelas befolkning till val för att välja en ny president efter att Hugo Chávez dött den 5 mars. När rösterna hade räknats skilde inte mer än sammanlagt 1,6 procentenheter, mellan Chávez efterträdare Nicolás Maduro och Henrique Capriles, ledare för oppositionskoalitionen Mesa de Unidad Democrática, MUD.
– Valet blev betydligt jämnare än vad jag tror att många hade förväntat sig, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet, till Arbetaren.
Det jämna valresultatet innebär att den politiska polariseringen i landet tydliggörs. Oroligheter och stora demonstrationer har redan ägt rum på flera platser, och delar av oppositionen anklagar även regeringspartiet för valfusk. Något som Fredrik Uggla menar tillhör det politiska spelet i landet.
– Oppositionen försöker naturligtvis förta segerglädjen lite, eftersom valsegern knappast kan klassas som särskilt stor, säger han.
Även den nytillträdde presidenten Nicolás Maduro, som av Hugo Chávez själv innan hans död den 5 mars i år utsågs till efterträdare i Venezuelas förenade socialistparti, tycktes klart medveten om den knappa segern. Maduro har accepterat kraven på en omräkning av rösterna, men sade samtidigt att segern var rättvis och helt i enlighet med landets konstitution.
– Vi respekterar de sju miljoner som röstat på oppositionen. Men ni måste också respektera de sju och en halv miljoner som röstat på oss, sade Maduro i ett tal från sin balkong på presidentpalatset Miraflores strax efter det att landets valmyndighet presenterat resultatet sent i söndags kväll svensk tid.
Han slog även fast att det fortfarande är den revolutionära väg som Hugo Chávez pekat ut som kommer att vara den sittande regeringens riktmärke framöver.
Men flera bedömare anser att Maduro, i och med det jämna valresultatet, kommer att tvingas lyssna mer på oppositionens krav än vad Chávez behövde göra efter tidigare val då partiet fick betydligt starkare stöd.
– Nicolás Maduro har inte riktigt samma legitimitet som Hugo Chávez och det är tydligt att regeringssidan tappat mark. Jag vet också att Maduro därför vill föra en dialog med de mer socialliberala grupperna inom oppositionen, säger Francisco Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna, till Arbetaren.
Förutom demonstrationer och oppositionens protester väntar ytterligare svårigheter för den nytillträdde presidenten, påpekar Fredrik Uggla.
– Landet har en hög inflation och dålig ekonomi. Det innebär att debatter om bland annat varubrist och ekonomiska åtstramningar kan komma att blossa upp framöver, vilket gör att även personer i Maduros eget läger kan börja ifrågasätta honom. På lång sikt finns risken för en intern maktkamp. Dessutom framstår plötsligt oppositionen och Capriles som valbara och som en tydlig motpart. Så situationen är naturligtvis komplicerad, säger han.
Tror du att Maduro har någon chans att uppnå samma status som Chávez hos partiets anhängare?
– Nej, valresultatet visar ju redan att han tappat anhängare. Chávez hade något som skulle kunna kallas för karismatisk makt med en otrolig förmåga att väcka människors hopp och förväntningar, den sidan är inte lika stor hos Maduro, även om han försöker väldigt tydligt i sina tal.
Inte heller Tulio Hernández, sociolog och politisk analytiker från Venezuela, tror att det blir lätt för Maduro att uppnå Chávez popularitet.
– Chavismo-rörelsen är inte längre den överväldigande kraft som den var för 14 år sedan då Chávez vann valet för första gången och lämnar Venezuela splittrat på mitten, säger Tulio Hernández till nyhetsbyrån IPS.
Tydligt efter valet är att oppositionen främst gick fram i de delar av landet med stor industriell verksamhet medan förenade socialistpartiet har störst stöd ute på den fattiga landsbygden och i mindre städer med en ofta fattig befolkning.
Trots att stora delar av oppositionen erkänt förlusten så finns det delar av partierna ute på högerkanten som ännu inte bestämt sig hur de ska fortsätta att bedriva sitt politiska arbete. Enligt Francisco Contreras på Latinamerikagrupperna kommer oroligheterna på landets gator troligen att fortsätta en tid framöver.
– Vissa vill se konfrontation medan andra erkänner valmyndigheten och landets konstitution, säger han.
Francisco Contreras tror också att flera partier redan börjar rikta in sig på kommunvalen i landet senare i år, i vilka många vill stärka sina chanser inför nästa presidentval om fem år.
