Förra torsdagen samlades byggnadsarbetare i protest utanför Berwaldhallen i Stockholm i samband med den svenska byggjätten Skanskas årsstämma. Orsaken är Skanskas inblandning i den omfattande svartlistning av byggnadsarbetare de senaste decennierna.
– Jag har haft svårt att få jobb sedan 1992 och jag förstod inte vad det berodde på. Efter två år lämnade jag byggbranschen. I dag är jag lärare med ungefär halva den lönen jag tjänade då, säger Dave Smith, en av de svartlistade arbetarna som deltog i demonstrationen utanför Berwaldhallen, till Arbetaren.
Skandalen, som successivt vuxit fram, avslöjar hur Skanska, tillsammans med ett fyrtiotal andra stora byggföretag, noggrant kontrollerat över 66 000 byggarbetare fram till 2009. Fortfarande går många av dem arbetslösa. Det rapporterar tidningen Byggnadsarbetaren.
För att hamna i det jättelika registret som upprättades av byggföretagen, och som ska ha använts i drygt 16 år, kunde det räcka med att vara fackligt engagerad eller att man haft synpunkter på säkerheten ute på landets byggarbetsplatser.
Registret avslöjades 2009 av den brittiska datainspektionen, ICO. Svenska Skanska är ett av de företag som utmärker sig för att ha varit flitigast användare av registret. Genom att registrera arbetare kunde företagen välja att inte anställa fackliga aktivister. Bland de 3 213 personer som listats går det att läsa kommentarer som ”Bråkstake och politisk motiverad”, enligt det brittiska byggfacket GMB.
Skanska erkänner att företaget använt sig av registret, men säger att de i dag tar avstånd från metoderna. Företaget skriver i ett pressmeddelande att det kraftigt strider mot den egna uppförandekoden. De skriver också att de byggarbetare som upplever att Skanska orsakat dem förluster eller skada ska vända sig till företaget så att ärendet ska behandlas individuellt.
– Det är helt oacceptabelt. Bruket av listan upphörde 2009. Vi har utbildat personal och dessutom har vi upprättat en ”etithic hotline” som finns i varje land där Skanskas verksamheter finns, säger Skanskas presschef Edvard Lind som fanns på plats utanför Berwaldhallen under demonstrationen.
Enligt honom fanns det tidigare en tradition i Storbritannien att företag lagrade information om de anställda.
Förutom de brittiska arbetarna vill nu också svenska Byggnads se en offentlig ursäkt från Skanska, och facket ställer sig också bakom de 86 arbetare som nu bestämt sig för att gå till domstol med krav om ekonomisk kompensation från företaget för svartlistningen.
– Det har visat sig att tusentals byggnadsarbetare inte har kunnat få några jobb på grund av svartlistningen och därmed fått ekonomin krossad och ibland också sina familjer. Det är en skam att ett stort svenskt byggföretag är inblandad i den här härvan. Det minsta man kan begära av Skanska är att de drabbade byggnadsarbetarna får en ursäkt och en ekonomisk kompensation för allt lidande, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm i ett uttalande.
Utanför Berwaldhallen träffar Arbetaren även Graham Bowker som rest hit från Storbritannien för att delta i demonstrationen.
– Jag har inte haft något jobb sedan 2003. Just nu lever jag på min fru som ensam måste försörja vår familj. Min dotter ska snart flytta hemifrån, och jag har inte haft någon möjlighet att lägga undan pengar åt henne. Det vi vill ha är en ursäkt och ekonomisk kompensation från Skanska, säger Graham Bowker.
Det brittiska byggfacket driver också kraven på att de företag som varit involverade i registret ska inrätta en fond där drabbade arbetare kan söka ersättning.
Det är långt ifrån första gången som det stormar inom den brittiska byggbranschen. Efter den stora nationella byggstrejken 1972 åtalades 24 strejkvakter i Shewsbury, och sex av dem dömdes senare till fängelse efter inblandning i strejken som främst rörde frågan om bättre löner. Skandalen fick stor uppmärksamhet i flera medier. Än i dag, drygt 40 år senare, kämpar många av de drabbade för upprättelse genom bland annat organisationen Shewsbury 24 Campaign.
