Strejken på callcentret Focus CRS i Fränsta i Ånge kommun har pågått i över en månad. I stället för att förhandla med Unionen om kollektivavtal har Focus CRS hotat med nedläggning av verksamheten.
Peak partners AB, som är moderbolaget och äger Focus CRS, har anlitat advokater som i veckan förhandlade med Unionen i Stockholm.
– Vi har fått en förhandlingsframställan från Focus advokater, och enligt det kommer verksamheten sannolikt att läggas ned, säger Patrik Åsell, ombudsman på Unionen.
Han påpekar att Focus CRS även tidigare har hotat med nedläggning, och därför visste Unionens medlemmar vad som stod på spel när de gick ut i strejk.
– Det är tråkigt att arbetstillfällena försvinner från en så liten ort, men vi och de anställda vill inte ha arbetstillfällen till vilket pris som helst, säger Patrik Åsell.
Sten-Ove Danielsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Ånge, menar att kommunen inte har något att säga till om när företag etablerar sig i och med den etableringsfrihet som gäller i Sverige.
– Vi hjälper företag som vill etablera sig här med kontakter, bland annat med affärsrådgivare som visar dem lediga lokaler. Sedan får de stöd av Länsstyrelsen. Om företaget avslutar sin verksamhet inom ett år måste de lämna tillbaka stödet. Så de kan inte bara komma hit för att lägga ned och ta med sig stödet, säger han.
Företag, som vill starta en verksamhet, kan söka ett så kallat investeringsstöd hos Länsstyrelsen. Det gjorde även Focus CRS.
–Vi gjorde de kontroller som vi brukade göra hos Kronofogden. Vi tittade också på affärsplanen om den skulle hålla. Det var inga konstigheter alls. Orten hade i samma veva drabbats av bland annats Postens nedläggning så det kom som en skänk från ovan när de kom och erbjöd 18–20 arbetstillfällen, säger Kerstin Wiklund, handläggare på Länsstyrelsen i Västernorrland.
Det har alltså inte ställts några krav alls på Focus CRS innan de kom till Fränsta för att etablera sig – inte förrän strejken som drog igång den 21 mars. Nu i efterhand kan Sten-Ove Danielsson konstatera att företagets ankomst till kommunen inte var särskild lyckad arbetsrättsligt.
– Jag blev riktigt illa berörd när jag hörde hur arbetsförhållandena var på Focus. De som jobbade där hade inte riktiga anställningsavtal utan var behovsanställda. De var anställda när de gick innanför dörren, men när de gick för dagen var de inte längre anställda. Det innebar att de inte fick någon sjuklön när de var sjuka, säger han.
På grund av anställningsavtalen på callcentret har kritik nu riktats mot Länsstyrelsen för att de beviljade Focus CRS ansökan om företagsstöd. Men det beror på missförstånd, enligt Kerstin Wiklund. Hon understryker att det är viktigt att förstå skillnaderna i stödens förordningar.
– I förordningen om bidrag till företagsutveckling finns inga krav på kollektivavtal för de anställda. Bidraget är till företaget och kan ges till maskiner, inventarier och utbildning et cetera, säger hon.
Focus CRS har hittills kvitterat ut cirka 411 000 kronor av Länsstyrelsen i investeringsstöd. Men om de lägger ned callcentret kommer de att få betala tillbaka hela beloppet.
– Vanligtvis skrivs bidrag ned successivt under en femårsperiod, men i detta fall har inte slutligt beslut tagits. Därför kommer hela det utbetalade bidraget på drygt 411 000 kr att krävas åter om Focus CRS väljer att lägga ned nu, säger Kerstin Wiklund.
Focus CRS har även varit hos Tillväxtverket och sökt bidrag. Till skillnad från företagsstödet hos Länsstyrelsen har Tillväxtverket kollektivavtal som ett av kraven för att få det så kallade sysselsättningsbidrag, vilket är till för de anställda. I mars i år avslogs företagets ansökan, dock inte på grund av att företaget saknade kollektivavtal.
– Det var stora delar av ansökan som saknades, till exempel affärsplanen, men även information om bolagen runt om dem saknades. Det fanns ingen direkt ägare till bolaget i ansökan, säger Andreas Ek, handläggare på Tillväxtverket.
Unionens regionchef i Sundsvall, Ingrid Nordstrand, har förståelse för att förordningarna ser olika ut på Länsstyrelsen och Tillväxtverket, men anser att samma krav borde gälla för ett företag när det ska etableras.
– Förhoppningsvis leder den här konflikten i lilla Ånge till att den här stora frågan uppmärksammas. Kraven borde vara mer synkade med varandra, säger hon.
Även Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, är väldigt kritisk till situationen som har uppstått i Fränsta och tycker att kollektivavtal borde vara en generell policy. Han påpekar att dagens regelverk brister då Länsstyrelsen inte har samma krav som Tillväxtverket när bidrag ska sökas.
– Det här är egentligen en fackfråga, men eftersom det handlar om pengar från staten är det viktigt att alla statliga organ har samma grundläggande krav, som kollektivavtal, säger han.
– Den nuvarande regeringen har inte direkt kämpat för fackliga frågor.
