– Det är en väldigt sorglig syn och vi ser att hela branschen drabbas av det här, säger Magnus Falk som är utredare och arbetar med samhällspolitiska frågor på Transportarbetarförbundet, till Arbetaren.
Det var tidigare i våras som Uppdrag Granskning avslöjade villkoren inom den europeiska åkeribranschen. Enligt EU-regler får utländska åkerier köra tre inrikestransporter i samband med en transport till Sverige från ett annat land. Men reglerna överträds ofta, och i praktiken kan lastbilarna köra mer eller mindre permanent mellan svenska städer med nya leveranser.
Trots att riksdagens trafikutskott kommit fram till att kontrollen måste bli bättre händer väldigt lite efter vägarna, menar Transport som också får medhåll av Sveriges främsta transportforskare, Henrik Sternberg som är doktor i logistik vid Lunds tekniska högskola.
– Riksdag och regering måste besluta om hur reglerna ska efterlevas bättre. Men ansvaret ligger också på beställaren av transporter, säger han.
Enligt Henrik Sternberg är villkoren för många av de utländska lastbilschaufförerna väldigt tuffa. Flera får endast betalt för den faktiska tiden då bilen rullar och de tvingas ofta vänta i upp till en vecka på körningar. Under tiden tvingas de obetalt bo i sina bilar och laga sin mat på rastplatser efter vägarna.
Därför har Henrik Sternberg nu startat den så kallade Cabotagestudien för att bland annat kartlägga hur det ser ut inom transportbranschen i Sverige. Enligt EU betyder cabotage att en nationell kommersiell godstransport utförs av en operatör som tillfälligt är i landet. Målet enligt EU är att därigenom minska antalet tomkörningar av hänsyn till miljön.
Men enligt både forskare och fack innebär det i praktiken att inhemska löner pressas ned då chaufförer, från främst Östeuropa, kör utan svenska kollektivavtal.
– Det görs ingenting i dag för att reglerna om sund konkurrens ska efterlevas, säger Henrik Sternberg och menar att svenska åkerier inte kan konkurrera på schysta villkor mot de utländska företag som betalar ut löner långt under de svenska.
Enligt en studie genomförd av Transport, där medlemmar i facket pratade med utländska förare på rastplatser runt om i landet, visade det sig att två tredjedelar av de tillfrågade tjänade under 10 000 kronor i månaden.
Flera svenska åkerier har den senaste tiden tvingats lägga ned, och Magnus Falk på Transport låter nästan uppgiven när han pratar om problemet.
– Prispressen är enorm och det krävs politiska beslut för att komma åt det här, men än så länge görs ingenting. Vi ligger dock på Näringsdepartementet för fullt, säger han.
Men trots att reglerna om så kallad cabotage är satta av EU så finns det länder i Europa som arbetat aktivt för att förhindra att villkoren försämras. I Finland till exempel finns en ny lag som lägger ansvaret för fusk med transporterna på beställaren, för att komma åt problematiken med den långa kedja av underleverantörer som ofta uppstår.
I Sverige finns inga sådana regler. Där handlar det, enligt Henrik Sternberg, mer om etisk profilering. Att vissa företag betalar lite mer för att inte smutsa ned sitt varumärke genom att bli ihopkopplade med usla arbetsvillkor.
Den socialdemokratiske Europaparlamentarikern Marita Ulvskog skickade förra veckan en förfrågan till EU:s transportkommissionär Siim Kallas om hur EU ska kunna säkerställa att dagens cabotageregler inte bidrar till oacceptabla arbetsvillkor för svenska chaufförer. Men enligt Transport återstår det mycket arbete innan frågan eventuellt kan lösas.
– EU-kommissionen vill ju snarare genomföra ännu fler avregleringar, så vårt arbete framöver ligger ju i att försöka stoppa det, säger Magnus Falk.
