Varken den turkiska regeringen eller demonstranterna ger vika. Polisens brutala hantering av demonstrationerna mot regeringen fortsätter. Detta trots regeringens ursäkt för att ha använt överdrivet våld mot den ursprungliga demonstrationen mot rivningen av Geziparken i Istanbul. Under tisdagen stormades i Istanbul först Taksimtorget av kravallpolis beväpnade med tårgas och understödda av bepansrade bilar med vattenkanoner.
Senare under eftermiddagen gjorde polisen även framryckningar in i Geziparken där demonstranter återupptagit den tältockupation polisen undanröjde den 31 maj. Dagarna innan skedde även våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter i Ankara.
Tisdagens polisingripande skedde dagen innan Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan, från det moderat islamistiska och marknadsliberala AKP-partiet, deklarerat att han skulle möta demonstranterna. Enligt politiska bedömare ska ingripandet ses som en maktdemonstration. Premiärministern som nyligen återvände till landet från en rundresa i Nordafrika markerade snabbt att någon mjukare linje inte var aktuell.
– Regeringen har varit väldigt aggressiv i sina uttalanden så det har inte skett någon uppmjukning, snarare tvärtom. När premiärministern var borta uttalade sig vice premiärministern mer moderat, men nu när premiärminister är tillbaka är tonen återigen aggressiv, säger statsvetaren och frilansskribenten Ekim Çağlar.
Samtidigt fortsätter kritiken mot turkisk media. Samtidigt som polisen stormade Taksimtorgets fredliga demonstranter kablade media ut bilder på tio demonstranter i gasmask som kastade molotovcocktails och sköt raketer mot polisen. Trots det militanta motståndet från dessa tio agerade, enligt flera ögonvittnen, inte den 2 000 man starka poliskommenderingen mot dem. I stället riktades vattenkanonerna mot övriga demonstranter. Det märkliga agerandet har ytterligare spätt på de rykten om polisprovokatörer som cirkulerar och flera demonstrerande grupper anklagar regeringen för att vilja skapa ursäkter att slå hårt mot protesterna.
– Allt de gör är att förstöra. De attackerar offentliga byggnader, de bränner offentliga byggnader. De bränner civila bilar, sade premiärminister Recep Tayyip Erdoğan i ett tal på söndagen, rapporterar CNN.
Från att totalt ignorerat protesterna under de första dagarnas protester ägnar nu turkisk media protesterna stor uppmärksamhet. Det turkiska tv-bolaget NTV bad offentligt om ursäkt för att ha ”varit för balanserade”
– Efter protester och stark kritik började medierna rapportera och sända direkt. Det är nästan överbevakat om man talar om Taksim, säger Ülkü Holago, svensk journalist, nyligen hemkommen från Istanbul.
Men samtidigt som kamerorna riktas mot protesterna på Taksim och i Geziparken försvinner polisens brutala framfart på andra ställen i Istanbul och i resten av Turkiet in i medieskugga.
– Av naturliga skäl hamnar fokus på Taksim, men andra platser som Ankara, Dersim och det socialt utsatta Gazi-kvarteret i Istanbul hamnar i medieskugga, säger hon.
Medieklimatet i Turkiet är inte helt okomplicerat. Förutom de mediebolag som har ideologiska kopplingar till AKP-partiet finns bland mediehusen höga personliga kopplingar till partiet, eller premiärministern själv. Bland ägarna av de kommersiella mediehusen finns det också en rädsla för regeringskritiska ämnen eftersom deras affärsintressen är beroende av regeringens stöd.
Enligt Selcan Kaynak, professor i stadsvetenskap vid Boğaziçi-universititet i Istanbul visar medias skyggande från den senaste tidens protester på medias ovilja att rapportera regeringskritiskt.
– Med ett ord är det ”hegemoni” som håller på att etableras. Det finns några kritiska kolumnister, eller oberoende tidningar, men de har blivit marginaliserade. Det har varit en mycket strikt kontroll av vad som rapporteras och vad som inte rapporteras, säger han till IPS.
Turkiet har av Reportrar utan gränser kallats ”världens största fängelse för journalister”.
