Brasilien har de senaste dagarna upplevt de största protesterna på decennier. Hundratusentals människor har gått ut på gatorna i Rio de Janeiro, São Paulo, Belem, Brasilia, Salvador, Belo Horizonte och andra städer. Vad som började som ett missnöje över höjda kollektivtrafiktaxor i São Paulo har utvecklat sig till en allmän protestyttring mot den sociala ojämlikheten. Inte minst har de aggressiva stadsomvandlingarna inför fotbolls-VM 2014 varit i fokus, med anklagelser om tilltagande gentrifiering.
– Kärnan i det här är att Brasilien haft en enorm ekonomisk tillväxt de senaste tio åren, men en tillväxt där gapet mellan de som tjänat på förändringarna och de som lever i fattigdom bara växt, säger Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna.
São Paulo, som är Brasiliens industriella metropol, aviserade nyligen en höjning av normalpriset i kollektivtrafiken till 3,20 reais, en höjning med 0,20 reais. Det är småpengar med svenska mått mätt, men Brasilien har de dyraste kollektivtrafiktaxorna i världen i relation till minimilönen. Många människor lägger upp till en fjärdedel av sin månadslön på kollektivtrafikresor. Samtidigt investerar landet i motorvägsprojekt för miljardbelopp.
Brasilien har under den tidigare presidenten Lula da Silva och den nuvarande Dilma Rousseff, båda från arbetarpartiet PT, satsat på att bekämpa den extrema fattigdomen. De fattigaste får numera bidrag för de basala utgifterna, som mat och boende. Men samhällsklyftorna i övrigt fortsätter att växa.
– Missnöjet har fram till nu sannolikt dämpats av PT:s fattigdomssatsningar. Men de protester vi ser nu är av historisk omfattning, man får gå tillbaka till militärdiktaturens dagar samt till demonstrationerna mot den nyliberale presidenten Fernando Collor 1992 för att hitta en motsvarighet, säger Francisco Contreras
I skrivande stund verkar demonstrationerna bara sprida sig.
– Alla stora städer har märkt av protesterna, men kraven som demonstranterna ställt har sett olika ut beroende på vad som ligger närmast, säger Francisco Contreras.
Inspirationen från protestyttringarna i Turkiet har varit tydlig. Slagord som ”De 20 centen är Istanbuls park”, med syftning på höjningen av kollektivtrafiktaxan, har hörts från demonstrationerna.
Fram till nu skiljer sig dock myndigheternas reaktioner åt länderna emellan. Då Turkiets ledande politiker framhärdat i att vilja kväsa demonstrationerna har Brasiliens president Dilma Rousseff, som har ett förflutet som revolutionär socialist, hittills valt mildare tongångar i sina uttalanden.
– Presidenten anser att fredliga protester är legitima och riktiga för en demokrati och att det är naturligt för unga människor att demonstrera, sade presidentens talesperson Helena Chagas på tisdagen i ett pressuttalande.
– Turkiet och Brasilien har det gemensamt att ekonomin har vuxit mycket på senare år, samtidigt som det också finns ett växande missnöje, säger Francisco Contreras.