Handen på hjärtat, alla har vi väl våra guilty pleasures – filmerna vi gillar fast vi inte riktigt kan försvara dem alla gånger? Själv är jag hopplöst förälskad i semesterfilmer av den komiska eller satiriska sorten, trots att genren inte sällan dras med både klassförakt och gubbsjuka. Det ligger något oemotståndligt i den kombination av hopp och desperation som ligger inbäddad i denna vecka eller två, när vi ska kompensera för allt vi saknar i vårt vardagsliv på en och samma gång – vila och äventyr, egentid och samvaro, kravlöshet och utveckling.
Särskilt svag är jag för subgenren campingfilmer. Den som campar är samtidigt på resa och hemma. Och häri ligger en sorts perfekt idyll, en kombination av det trygga och egna med det nya och omväxlande – som kaviarsmörgåsar på söderhavsstranden. Den som campar är i färd med att bygga det perfekta livet. I teorin alltså.
För Chris och Tina, båda mellan 30 och 40, är det ideala livet en ”erotisk odyssé” med husvagnen genom norra England, med noga inplanerade stopp vid attraktioner som spårvagnsmuseet i Crich och pennmuseet i Keswick. De är båda ganska tilltufsade, nedtryckta existenser som nyligen träffat varandra. I början av filmen ligger de på hennes säng. Hon frågar hur han var när han var liten. ”Jag var liksom osynlig”, svarar han. ”Men du är rödhårig”, invänder hon. ”Det är ju inte osynligt, eller hur?” ”Nä, men jag ville vara det”, säger han.
Tina, som har diplom i hundpsykologi och bor med sin dominanta mamma, hoppas få användning för sina nya, sexiga, stickade underkläder på resan. Chris vill få inspiration till boken han försöker skriva. Men omvärlden kommer oupphörligen i vägen för deras lättrubbade inre harmoni, i form av sluskar som skräpar ner, hippies som väsnas och snobbiga översittare som agerar respektlöst. Och Chris önskar ju bara en enda sak, att bli respekterad. Snart lämnar de båda ett blodigt spår av krossade skallar efter sig på sin färd norrut genom det allt kargare landskapet.
Sightseers är som en korsning mellan Natural Born Killers och Vi hade i alla fall tur med vädret, regisserad i brittiskt diskbänksrealistisk stil av Ben Wheatley (Kill List) efter manus av de båda huvudrollsinnehavarna, Alice Lowe och Steve Oram. Det är en perfekt film att avsluta semestern med. Här kommer några till:
Topp 3 campingfilmer:
Camping Cosmos (1996): Belgiske anarkisten Jan Bucquoy får av Kulturministeriet i uppdrag att föra ut finkulturen till arbetarklassen, närmare bestämt besökarna på campingplatsen Cosmos vid Nordsjökusten sommaren 1986. Inspirerad av Antonio Gramsci bestämmer han sig för att sätta upp Brechts Mor Courage till allas kompletta ointresse, i en film som också innehåller boxning, terrorister, fotbolls-VM i Mexiko och den numera avlidna porrstjärnan Lolo Ferrari, vars groteskt förstorade silikonbröst förstås exponeras. Tagline: Revolution, fotboll, öl och pommes frites.
Carry on Camping (1969): Den 17:e – och självklart bästa – av Carry On-gängets 31 buskisfilmer gjorda mellan 1958 och 1992. Överåriga ungkarlarna Sid och Bernie planerar att lura med sig sina svårflörtade flickvänner till nudistcampingen Paradise, men hamnar på en helt vanlig familjecamping istället. Stundtals gubbsjukt och misogynt, men också med betoning på camp i camping. Och definitivt en inspiration för upphovspersonerna till Sightseers, som plockat med sig störande hippies och misstänksam mamma härifrån.
Nuts in May (1976): Briljant tv-drama skrivet och regisserat av Mike Leigh för BBC:s klassiska Play for Today, som varit plantskola för så många av de bästa brittiska filmarbetarna alla kategorier. Också den här har skaparna av Sightseers garanterat sneglat på. Den överspände och intolerante Keith, som planerar semestern med militärisk precision och reagerar aggressivt på alla som inte lever upp till hans krav på uppförande, och den barnsligt omogna Marie-Candice, som jobbar på leksaksfabrik, har mer än yttre likheter med Chris och Tina.
