Enligt oppositionella i Syrien har den gasattack i vilken kemiska vapen högst troligen använts krävt tusentals dödsoffer. Läkare utan gränser bekräftar att 3 600 personer kom in för vård av neurotoxiska skador på olika sjukhus som drivs av oppositionen bara under de första timmarna efter attacken förra onsdagen. 355 av de inkomna patienterna uppges ha dött.
Attacken inträffade nästan precis ett år efter att Barack Obama deklarerade att användandet av kemiska vapen var den röda linje som, om den överträddes, skulle kräva skyndsamt och kraftfullt agerande i Syrien.
USA sade redan i måndags, innan FN:s vapeninspektörer säkrat några tekniska bevis, att man håller Syriens regering ansvarig för gasattacken och att det inte råder något tvivel om att det rör sig om C-stridsmedel. Utrikesminister John Kerry skrädde inte orden i sina anklagelser mot Syriens president Bashar al-Assad, som han menar gjort sig skyldig till en ”godtycklig slakt av civila”.
Men i en intervju med den ryska Kreml-nära dagstidningen Izvestija förnekar al-Assad att han låg bakom gasattacken. Samtidigt passar han på att ge sin synpunkt på ett eventuellt angrepp från USA.
– Misslyckande väntar USA precis som i alla tidigare krig de har utlöst, med start i Vietnam och fram till i dag, sade han.
Flera länder ansluter sig till en intervention i Syrien även utan FN-mandat, däribland Turkiet och Storbritannien, som varit mest högljudda i kravet på ett omgående ingripande.
– Det är oroande med den ökade polariseringen inom FN och hur den här konflikten påverkar många andra frågor och hela regionen. Det riskerar att bli en dominoeffekt där många gamla konflikter kan blossa upp och där olika aktörer är rädda att förlora makt, säger Cecilia Tengroth, jurist och folkrättsrådgivare för Svenska Röda Korset.
Sker en intervention utan förankring i FN:s säkerhetsråd blir det med stöd i dekretet Responsibility to protect, R2P, som upprättades av FN efter att världssamfundet funnit sig stå stått passivt inför folkmordet i Rwanda 1994. Men ett sådant agerande är riskabelt, enligt flera bedömare.
– Om de beslutar sig att agera utan stöd från FN öppnar man dörren för något som kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Om man ska ingripa i en konflikt behöver man ha ett tydligt slutmål definierat, här har inte USA satt upp något konkret och entydigt mål, säger Cecilia Tengroth.
Vilka är riskerna om USA bestämmer sig för att intervenera?
– I Libyeninsatsen lyckades man enbart använda luftstridskrafter, men där var det lättare att se vilka man ville stödja och var de fanns. I den här konflikten är det mer komplicerat med många olika parter och oheliga allianser. Det är svårt att se hur en intervention inte kommer att orsaka ännu mer humanitärt lidande och död.
Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, menar att en intervention som bara har till syfte att straffa Assadregimen skulle kunna ske inom en vecka eller två. Då kommer troligen enbart kryssningsmissiler som slår ut regimens lednings- och flygcentraler att skickas. Men om syftet är ett mer fullskaligt angrepp på den syriska regimen kan det dröja betydligt längre.
Men Mike Winnerstig påpekar att det inte finns några goda alternativ för USA i det här läget.
– Hur man än gör kan det bli väldigt dåligt. Dels naturligtvis för att relationerna till Kina och Ryssland försämras, dels för att man riskerar att stödja fel motståndsgrupp. Om syftet dessutom bara är vedergällning kan Assadregimen återhämta sig snabbt och fortsätta döda befolkningen, säger han.
– Men att inte göra någonting, som i Rwanda där 900 000 dog, är inte heller ett lockande alternativ.
Vill USA verkligen ha ett krig nu?
– Den amerikanska opinionen är inte intresserad av något krig i Syrien, men det finns krafter inom den demokratiska ledningen som driver på för en intervention, inte minst USA:s nytillträdda FN-ambassadör Samantha Power.
Hur ser säkerhetsläget ut för resten av världen?
– Blir det en amerikansk intervention så finns det konsekvenser. Om en attack sker på västligt initiativ mot Kinas och Rysslands vilja så kan det få efterverkningar även här i Östersjöområdet. Ryssland kommer då även att se på Sverige med stor misstänksamhet eftersom vi samarbetat med Nato under så lång tid.
