Förra veckan meddelade Skolinspektionen att riksinternatet Lundsberg tillfälligt stängs med omedelbar verkan. Men skolan är inte ensam om sina problem. ”Kamratfostran” förekommer på samtliga tre riksinternat i Sverige. Den granskning som Skolverket inledde 2011 visade att traditionen var livaktig både hos Sigtuna Humanistiska Läroverk i Uppland och Grennaskolan i Jönköping.
– Vi har haft kritiska synpunkter både på Grenna och Sigtuna, säger Peter Ekborg, avdelningschef på Skolinspektionen.
Anledningen till Lundsbergsstängningen var att en högstadielev helgen innan bränts svårt på ryggen med ett strykjärn av äldre elever under den årliga nollningsritualen. Enligt Skolinspektionen är detta ett bevis på att den så kallade kamratfostran, där äldre elever systematiskt kränker yngre, fortfarande är stark på skolan. Detta trots att skolans rektor intygat motsatsen. Händelsen blev droppen som fick Skolinspektionens bägare att rinna över.
– Men egentligen handlar det mer om en lång historia som inspektionen haft med Lundsberg där vi har kritiserat systematisk kränkande behandling av de yngre eleverna. Det centrala är att den är inbyggd i skolkulturen, säger Peter Ekborg.
Händelsen är långt ifrån den enskilda olycka som beslutets kritiker har velat påskina. ”Kamratfostran” har varit tradition på Lundsbergs skola sedan dess grundande 1896. Redan 1978 beskrev Arbetaren hur pennalismen och de äldre elevernas skräckvälde var en del av livet på internatet. I början av 1990-talet kom Bernard Silver till Lundsberg med entusiasm och förväntan.
– Egentligen var jag ganska deprimerad när jag gick där. Jag hade jättesvårt att hantera så uppenbara och tydliga orättvisor. ”Det är bara att dra om det inte passar”, det var reaktionen från ledningen efter att jag blivit misshandlad, säger han.
Bernard Silver beskriver att även om våldet inte aktivt uppmuntrades av ledningen, var det uppenbart att uppfattningen var att traditionen skulle bevaras.
– Alla tycker det; de äldre eleverna som går på skolan, men framför allt styrelse och föräldrar. Styrelsen består i huvudsak av före detta Lundsbergselever. Det finns en idé om att kompisfostran är karaktärsdanande.
Men även på Sigtuna är traditionen sedan länge etablerad. Raymond Wigg gick på skolan under 1970-talet och märkte hur kamratfostran var institutionaliserat och skedde med ledningens överseende. Bland annat var ”kanindoppning”, att tvinga ned någons huvud i toalettstolen och spola, något som förekom regelbundet.
– Det var en hårdare stil på Lundsberg, men att det förekom kamratuppfostran och pennalism stod klart. De yngre fick springa ärenden åt de äldre. Det var tradition, säger Raymond Wigg.
Han berättar att han på skolan märkte av en människosyn som var honom främmande. Han fick som lovande elev i sin skola i Märsta möjligheten att gå på Sigtuna, där hans mamma arbetade som städerska.
– Man tilltalade människor som arbetade där, som min mamma, som ”subbor” och de yngre eleverna kallade man ”batt” i stället för att tilltala dem med namn. Eleverna får bita ihop. Så har överklassen uppfostrat varandra i decennier.
Från skolornas ledning och deras försvarare har man hävdat att om det en gång funnits är ”kamratfostran” något som inte längre existerar. Men Jakob Lindén kan vittna om att även på Grennaskolan är det institutionaliserade våldet en del av livet på internaten. Han studerade fram till 2011 på skolan där han blev kontinuerligt trakasserad och utsatt. En av de värsta händelserna var när äldre elever trängde sig in i hans rum, piskade honom med ett läderbälte och sedan lät honom välja mellan ytterligare slag eller att få en bandyklubba uppkörd i ändtarmen. Han gick då till skolchefen, men denne vägrade att ens träffa honom.
– Min mamma ringde till skolchefen och han sade till henne att jag var ”apart”. Det var så han motiverade det. Det intressanta i det hela är att samma skolchef, som inte agerade mot mobbning, i dag sitter kvar. Det skulle aldrig tillåtas i en vanlig skola.
Jakob Lindén berättar att även om lärare och en av husföräldrarna aktivt arbetade med att försöka ändra elevernas attityder så var skolledningen passiv. Attityden var att det som hände på elevhemmen skulle stanna där. Han välkomnar skolinspektionens beslut kring Lundsberg och anser att ögonen även bör hållas på Grennaskolan.
– Även om jag hoppas att pennalismen är borta, tvivlar jag inte på att den är kvar. Det är viktigt att skolinspektionen granskar samtliga internat. Vid minsta lilla tecken ska man stänga ned, säger han.
Peter Ekborg på Skolinspektionen är inte säker på att fenomenet för alltid är avhjälpt på de andra internaten. Men på Sigtuna och Grennaskolan har inspektionen inte med samma tydlighet kunnat leda i bevis att kamratfostran fortfarande pågår.
– Det är alltid svårt att säga om vi fått stopp på det. Vi har varit försiktiga i vårt sista beslut där vi släppte Sigtuna och sagt att vi återkommer 2014.
Granskningen av riksinternaten kommer att fortgå och Skolinspektionen säger sig vara redo att agera om ytterligare incidenter inträffar på Sigtuna eller Grennaskolan.
Fotnot: Bernard Silver heter egentligen något annat, men vill vara anonym eftersom han menar att uttalanden i pressen kan leda till konsekvenser i bekantskapskretsen.
