Hovrättens omprövning av tingsrättens tidigare dom i gruppvåldtäktsmålet, där sex tonårspojkar genomfört samlag med en 15-årig flicka mot hennes vilja, har väckt starka känslor. I stället för att gå på tingsrättens linje att flickan våldtagits, friade hovrätten pojkarna. Flickan hade visserligen sagt nej, hon hade fråntagits mobiltelefon och jacka och dörren till rummet hon befann sig i hade också tidvis varit låst. Men hovrätten anser inte att hon varit i ett ”hjälplöst tillstånd”, vilket skulle ha krävts för en fällande dom.
Enligt Beatrice Unander, styrelseledamot i kvinnojoursorganisationen Roks, kan domen få konsekvenser inte bara för flickan.
– Det sänder allvarliga signaler, det kan leda till att tjejer som utsatts väljer att inte anmäla. Särskilt för dem som upplever att deras fall är mindre grovt. Men det man tappar bort är att det skickar en signal till unga män att man inte blir dömd för de här brotten, säger hon.
Den förändring av våldtäktslagen som trädde i kraft i juli i år innefattar även kategorin ”särskilt utsatt situation” och ”allvarlig rädsla” som kriterier för fällande dom. Men hovrätten har gått efter den gamla skrivningen, eftersom övergreppet inträffade innan den nya skrivningen trätt i kraft.
Suzanne Wennberg är professor emerita i straffrätt vid Stockholms Universitet. Hon säger att beslutet att gå efter den gamla skrivningen är korrekt enligt hur domstolarnas instruktioner är formulerade. Hon anser hovrättens dom vara beklaglig, men korrekt utifrån lagens formuleringar.
– Det lever inte upp till de krav som ställs för fällande dom anser hovrätten. Det var inte klassisk våldtäkt, för ingen påstår att de använt våld eller hot. Utan det handlar om sådan våldtäkt som tidigare hette sexuellt utnyttjande. Då krävs hjälplöst tillstånd, till exempel medvetslöshet eller sömn, säger hon.
Suzanne Wennberg är tveksam till att den nya lagändringen kommer att innebära någon långtgående skillnad i den juridiska bedömningen i våldtäktsmål. Hon har själv gjort historiska genomgångar av våldtäktsdomar och konstaterat att resonemangen dröjt sig kvar sedan 1700-talet. Detta trots att lagstiftningen ändrats.
– Man gör ibland lite skenmanövrar och är inne och pillar i sexuallagen för att lagstiftarna ska kunna låtsas vara handlingskraftiga. Jag tycker att en sådan här dom är ett argument för att våga ta steget att kriminalisera sex utan samtycke, säger hon.
Men motståndet inom kåren mot en sådan skrivning är stort. Enligt Suzanne Wennberg beror det till stor del på samhälleliga föreställningar om könsroller.
– Det skulle markera ett nytt tänkande och det är det man är rädd för. Jag tror att man tänker att mannen i förförelseprocessen ska ligga ett steg före, att han ska ta för sig fram till dess att han får ett absolut förbud. Jag har hört det sägas muntligen av jurister i hög grad: ”Ska man ha skriftligt tillstånd först?”.
Domen har skickats till Utvecklingscentrum hos åklagarmyndigheten som ska besluta om fallet ska tas upp för omprövning i Högsta domstolen. Diskussioner förs och ett beslut från myndigheten tas tidigast nästa vecka. Men flera bedömare anser det inte troligt att någon omprövning kommer att ske eftersom det krävs att fallet är av principiell vikt.
Även om man inte vill ge något förhandsbesked säger My Hedström, byråchef på rättsavdelningen på riksåklagarens kansli, att det faktum att lagen har ändrats är en försvårande omständighet.
– Sannolikheten att det är ett mål för HD är ganska liten eftersom lagen inte är aktuell längre. Det går inte att utesluta att andra frågor är intressanta, men å andra sidan innebär inte det att det nödvändigtvis tas upp, säger My Hedström.
