Stormen Simones framfart i måndags och natten mot tisdag lämnade över 60 000 hushåll utan ström. Vid denna tidnings pressläggning var över 7 000 hushåll fortfarande strömlösa. Även om flera dödsfall rapporterats från övriga Europa kom Sverige relativt lindrigt undan. Men nu inleds det farofyllda arbetet i Sveriges skogar när den stormfällda skogen ska röjas och elledningar återställas. Värst drabbade är skogarna i Skåne, Halland, Blekinge och Småland. Skogsföretaget Svea skog, som äger 5–6 procent av skogen i landskapen bedömer att upp emot 4 000 kubikmeter skog har förstörts i Skåne, Halland och Småland.
– Det är ett mycket farligt arbete. Ju större brötar träden ligger i desto farligare är det. Alla hängande träd är en potentiell dödsfälla, säger Anders Karlsson, ombudsman på facket GS i Halland och Kronobergs län.g
För de flesta är faran avblåst när stormen bedarrat, men för skogsarbetarna är faran långt ifrån över. Arbetare inom jord- och skogsbruket är de som i Sverige drabbas av flest olyckor. Varje år dör fler än tio personer och tusentals skadas i samband med skogsarbete. Just röjning av stormfälld skog hör till de farligaste arbetsuppgifterna i Sverige.
– När man hamnar i sådana här situationer är det stressigt och mycket virke ska undan under kort tid. Stressen kan leda till fler olyckor. Ett av problemen är att det inte finns tillräckligt mycket utbildad arbetskraft vid extrema situationer, säger Joachim Mörck, ombudsman på GS i Kalmar.
Han säger att den största olycksrisken finns när outbildad arbetskraft ges i uppdrag att röja stormfälld skog. Allra störst är olycksrisken bland mindre entreprenörer och när det saknas kollektivavtal. Många gånger kan underentreprenörskedjan göra det svårt för facken att kontrollera att säkerhetsföreskrifter och arbetsmiljöregler följs.
– Det är oerhört viktigt att arbetsgivarna är seriösa när de an-
litar underentreprenörer. Det finns mycket att arbeta med när det gäller det. I många fall vet vi inte om vilka entreprenörer som jobbar i skogarna. Det ser jag som det stora bekymret, säger han.
Ett annat problem är utländska entreprenörer som efter Laval-domen 2009 inte omfattas av svenska kollektivavtalsregler.
Skogsarbetare med utländska personnummer registreras inte heller i olycksstatistiken, vilket gör det svårt att få en överblick över skadornas omfattning.
– Mycket av den arbetskraft som gör det manuella markarbetet är antingen utländsk arbetskraft eller kommer från entreprenörer som inte omfattas av kollektivavtal, säger Joachim Mörck.
Under röjningen efter stormen Gudrun i januari 2005, då skadorna på skogen var betydligt mer omfattande än nu, rapporterades tio dödsfall. Därtill skadades över 143 personer under arbetet. Enligt Anders Karlsson som var med under arbetet då är förhoppningen hög att skador och dödsfall ska kunna hållas på ett minimum nu efter stormen Simone.
– Det är fortfarande så att de självverksamma löper större risk att skadas. Men bland yrkesarbetande ska man kunna sköta det exemplariskt och undvika att människor skadas, säger han.
På grund av arbetets relativt lilla omfattning ska det dessutom kunna skötas helt och hållet med maskiner, vilket också minskar skaderisken.
– Min förhoppning är att man minimerar det manuella arbetet. Man behöver inte ha en oskyddad arbetsmiljö. Jag bedömer inte heller risken som överhängande att det skulle komma outbildat folk, säger Anders Karlsson.
