Ett flertal undersökning ar av universitet och myndigheter har kunnat konstatera att kvinnor generellt är mer sjukskrivna än män. Men enligt Försäkringskassans studie, som offentliggjordes på tisdagen, kan man hos kvinnor se en dramatisk ökning av antalet sjukdagar runt två år efter att de fått ett andra barn.
– Vi borde fråga oss vem som har gynnats av de senaste 30 årens reformer för ökad jämställdhet, sade Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan under seminariet där studien presenterades.
Enligt studien löper kvinnor 32 procent större risk än män att tvingas sjukskriva sig. Mönstret håller i sig även efter det första barnets födelse. Men ungefär två år efter andra barnets födelse är sjukskrivningstalet 142 procent högre än männens, vars sjukfrånvaro är i det närmaste opåverkad. Studien pekar på ojämlikhet i arbetsliv och hem som en viktig anledning till könsskillnaderna i sjukskrivningsstatistiken.
– Kvinnor har en lägre grad av medbestämmande i arbetslivet och en känsla av att inte kunna styra sitt eget liv. Det leder till att man inte mår bra och sjukskrivningarna ökar, säger Anneli Häyrén Weinestål, som vid Uppsala Universitet forskar om jämställdhet och arbetsliv.
Den dramatiska ökningen efter andra barnet förklarar hon med att det fortfarande i första hand är kvinnan som får ta det största ansvaret för hem och barn. Den högre arbetsbördan gör helt enkelt kvinnorna sjuka.
– Det är jobbigare att ha två än ett barn och fortfarande är det kvinnorna som tar hand om barnen. Samtidigt ska man sköta ett jobb på heltid eller hög andel tid, säger Anneli Häyrén Weinestål.
Enligt henne har studier visat att kvinnor med ökad möjlighet till medbestämmande i arbetslivet mår bättre. Men det handlar också om att möjliggöra för männen att ta ett större ansvar. Fortfarande är det så att det på många arbetsplatser, ofta förknippat med arbetaryrken, finns en negativ attityd mot att pappan vabbar eller tar ut föräldraledighet.
– Gör man det i samma utsträckning som kvinnor så skulle det få negativa konsekvenser. Så även om man i paret kommit överens om att ta lika stor del ansvar kan det vara strukturellt svårt att göra det och då blir det ändå hon som tar hand om det, säger Anneli Häyrén Weinestål.
Försäkringskassans studie är utförd på regeringens uppmaning. Men att bara begära studier är inte tillräckligt, menar oppositionspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
– De åtgärder regeringen gjort mot sjukskrivningen är att ratta i symptomen. Man har skärpt ersättningsreglerna, men inte tagit tag i hälsoproblemet. Man måste angripa orsakerna, ojämställdheten som finns i arbetet och i hemmet, säger Gunvor G Ericsson, gruppledare för MP i riksdagen.
Hon anser att det krävs en obligatorisk tredelad föräldraförsäkring där två tredjedelar fördelas lika på mannen och kvinnan. Den sista tredjedelen kan delas upp eller till och med fördelas på en anhörig till föräldrarna.
– Nu betalar också Försäkringskassan ut en bonus till familjen. Ge bonusen till företaget. Arbetsmarknadens parter kan sedan komma överens om hur man delar ut den.
Men den idén delas inte av Vänsterpartiet. Enligt Wiwi-Anne Johansson, Vänsterpartiets talesperson i jämställdhetsfrågor, har jämställdhetsbonusen varit verkningslös och borde skrotas helt och hållet.
– Vi tycker inte att jämställdhetsbonusen tjänar något syfte över huvud taget. Att dela på föräldraförsäkringen är det som skulle göra skillnad, säger hon.
Även om de båda partierna är överens om att en uppdelning av föräldraförsäkringen bör bli obligatorisk anser Vänsterpartiet att den helt enkelt borde delas rakt av mellan föräldrarna. Det skulle också, enligt partiet, underlätta på de arbetsplatser som har en negativ attityd till manlig föräldraledighet.
