Krisen inom förlossningsvården förvärras och enligt barnmorskorna ses ingen ljusning. I flera år har barnmorskor varnat för att underbemanningen och arbetsmiljön hotar patientsäkerheten. Nu visar en granskning, genomförd av Sveriges Radios Kaliber, att minst sju barn har avlidit de senaste två åren, med underbemanning och stressig arbetsmiljö som bidragande orsak.
– Sverige har en av världens lägsta barnadödlighet, men ändå klarar vi inte av att driva en säker vård fullt ut. Det är konstigt att det ska gå så långt. Ett liv är ett liv, säger Lina Gustin, barnmorska på Östra Sjukhuset i Göteborg och aktiv i Barnmorskeupproret.
Kalibers reportrar granskade Lex Maria-anmälningar under 2012 och 2013. I händelseanalyserna konstaterar sjukhusen själva att de sju dödsfallen delvis berodde på hög arbetsbelastning, brist på personal eller på plats. Men långt ifrån alla allvarliga händelser inom sjukvården anmäls, vid en stickkontroll fann reportrarna även ett fall 2010.
– Man känner sig så otillräcklig. Det är svårt att stå för den vård som bedrivs. Rädslan är otroligt stark. Rädsla för missa något, rädsla för att inte orka, att bli utbränd helt enkelt, säger Lina Gustin.
Rädslan för utbrändhet är inte obefogad. Enligt en undersökning, genomförd vid Mittuniversitetet, som publicerades i somras visar var tredje barnmorska symptom på utbrändhet. Studien konstaterar att de främsta faktorerna är hög arbetsbelastning, underbemanning och brist på resurser.
– Det säger sig självt att om en barnmorska har för mycket att göra ökar risken för att barnet eller den födande kvinnan ska drabbas av allvarliga komplikationer, säger Ingegerd Hildingsson, professor i omvårdnad på Mittuniversitetet i Umeå.
Enligt Ingegerd Hildingsson är det i dag ingen ovanlighet att en barnmorska får ta hand om två till tre patienter samtidigt. Detta trots att forskning på området visar att om en och samma barnmorska kontinuerligt kan jobba med en patient minskar risken för komplikationer både för barnet och modern. En barnmorska per patient är också ett av de krav som det utomfackliga initiativet Barnmorskeupproret ställer på Sveriges landstingspolitiker.
– När det är som värst har man två eller tre patienter, och knappt kommer man in genom dörren förrän man måste ut igen. Vi kan inte känna på magen eller övervaka blödningen, inte heller kontinuerligt undersöka bebisen och främja amningen, säger Lina Gustin.
Rapporter om den ansträngda bemanningssituationen inom förlossningsvården och varningarna om hot mot både personalens och patienternas hälsa har framförts av barnmorskor i flera år. Trots detta har inte fler anställts, i stället har personalen bara blivit färre och färre. Värst är läget i storstadsregionerna.
En av de krisdrabbade regionerna är Skåne där Carl Johan Sonesson, M, är regionråd och ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden. Han konstaterar att rapporter om krisen i förlossningsvården har förekommit sedan tio år tillbaka. Men några konkreta planer på att anställa fler barnmorskor finns inte i dag.
– Vi tittar närmare på barnmorskefrågan. Vi kan konstatera att vi har olika många anställda på de enskilda klinikerna. Vi undersöker om det går att utjämna med befintliga resurser så att det blir likvärdigt, säger Carl Johan Sonesson.
Arbetaren har sökt sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm Filippa Reinfeldt och Helén Eliasson, regionråd i Västra Götaland, utan resultat. Tidningen har också sökt hälso- och sjukvårdsminister Göran Hägglund för en kommentar, vilken har nekats av hans pressekreterare Johan Ingarö. Enligt denne har ministern inte ansvar för förlossningsvården, som är landstings- och regionpolitikers ansvar. Någon övergripande nationellt politiskt ansvarig finns inte, enligt pressekreteraren.
