Hej Svenskt Näringsliv,
Jag förstår att ni slitit fingrarna från era sedelbuntar en stund, slickat på dem och stuckit upp dem i luften. Jag förstår att det blåser gynnsamma vindar att sno åt sig lite cred, att få lite fler att gilla er och tyst acceptera maktrelationer så som den mellan arbetsköpare-lönearbetare. Vindar som kan hjälpa till att försöka inbilla människor att kapitalismen inte alls är det totalt havererade ekonomiska system den gång efter annan visat att den faktiskt är.
Men ärligt talat, kontentan av er annons är att migration är bra emedan det kan finnas stora pengar att tjäna på de människor, som av olika anledningar behöver söka sig till det här landet. Det är lite som att ni vill säga att så länge vi går på plus kan väl de högljudda rasisterna ha vett att hålla sig på mattan? Att det kan räcka att yttra sitt förakt i trevliga stängda vita styrelserum?
Nu hade jag i och för sig inte så höga tankar om er innan, men det känns ändå tröttsamt och tråkigt att behöva påpeka att ingen människa ska behöva bevisa sitt existensberättigande utifrån vilket ekonomiskt värde hen kan generera. Men det ni gör i er annons är att signalera att det är helt i sin ordning att sätta prislappar på människor, och att det därefter är dem med låga siffror – inte dem med störst behov av hjälp – vi ska se till att buda in. Det är en unken människosyn.
Dessvärre blir ni ju bekräftade i den synen av den rådande borgerliga hegemonin. Därtill har ni god laglig hjälp att sortera, kategorisera och rangordna och således bara få in de önskvärda, lönsamma migranterna i landet. För 2006 ändrade era parlamentariska blåblodiga bröder i Rosenbad utlänningslagen (tänk att vi faktiskt har en lag som heter så!) så att det inte går att söka asyl på humanitära skäl. I lagens femte kapitel, sjätte paragraf ersattes det med den juridiskt betydligt svagare skrivningen ”synnerligen ömmande omständigheter”.
Jag har inte glömt. Och sanningen är att allt färre behövande fått stanna sedan dess. Däremot är dörrarna tämligen öppna för dem som i er annons bedöms som icke-bördor så som ”arbetskraftsinvandrare, studenter, EES/EU-medborgare och deras anhöriga som ofta har försörjning när de kommer till Sverige”.
När jag läst ungefär såhär långt i er annons känner jag mig lätt illamående och anmodad att påminna er om, att hur mycket ni än längtar tillbaka till kolonialtiden – då precis hela värdet av det utförda arbetet kunde hamna i bossarnas fickor, då människor kunde hållas som andra djur än i dag gör, utan lön, sociala, biologiska eller fackliga rättigheter – så är det anno 2014 om knappt tre veckor. Det borde verkligen bli ett år då det här landet lägger såväl kapitalismen som den strukturella rasismen till handlingarna. Och slutar annonsera ut människor. För vilken annan medborgargrupp än migranter skulle kunna tvingas finna sig i att bli uthängda som siffror i för- och emotreklam?
Slutligen vill jag tillägna er en låt. Jag har valt Oscar Brown Jr:s ”Bid ’Em In” för att jag tycker att den utgör ett gott ackompanjemang till er diskret charmiga annons.