Sveriges 15-åringars resultat fortsätter att sjunka i internationella jämförelser. I den nyligen offentliggjorda Pisa-undersökningen föll Sverige under snittet på så väl läsförståelse, matematik som naturkunskap. Enligt både forskare vid Göteborgs Universitet och Lärarförbundet finns förklaringarna till de dåliga resultaten att finna i vårt alltmer segregerade samhälle. Men den gradvisa försämringen av lärarnas villkor och status i samhället leder till att de inte har möjlighet att motverka den nedåtgående spiralen.
– Här ser vi resultatet av lärarnas förlorade status. Genom olika reformer har lärarnas makt och inflytande minskat och vi har fått en allt mer politikerstyrd skola. Under lång tid har vi också haft en nedåtgående spiral gällande lärarnas löner, säger Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundets vice ordförande.
Enligt henne kan man se ett tydligt samband mellan de sjunkande Pisa-resultaten och den gradvisa försämringen av lärarnas arbetsvillkor.
Hon får medhåll från Göran Brante, lektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs Universitet, som också skrivit en avhandling på ämnet.
– Tittar man på lärarnas sociala och psykiska situation finns det mycket som tyder på att de mår dåligt. Man kan se att stressen och sjukskrivningsgraden ökar. Det är klart att det får konsekvenser för hur de agerar i klassrummet, säger han.
Enligt Göran Brante grundar det sig i en ökat stressig vardag kombinerat med sänkt tilltro till lärarens professionella förmåga. Enligt Statistiska Centralbyrån beräknas grundskollärare ha landets högsta arbetsbelastning. Men ett flertal förändringar har också lett till en minskat inflytande över hur arbetet ska planeras. En viktig faktor är den undervisningsfria tiden som ska ägnas åt att förbereda och efterarbeta lektioner som kraftigt begränsats. I dag har grundskollärare omkring 15 minuter undervisningstid per lektion.
– Det är professionssänkande aspekter som leder till att man mår sämre.
Lärarna har inte längre kontroll över sin undervisningsfria tid, det vill säga förtroendet för dem har sänkts.
Enligt Göran Brante inleddes denna process redan på 1990-talet. Ett flertal reformer, däribland kommunaliseringen och friskolereformen men även de många betygsreformerna, har alla inverkat negativt på lärarnas arbetsbörda. Förutom det har också friskolereformen och det fria skolvalet ökat segregationen i samhället. Det är också något som Pisa-utredarna slagit ned på i sin kritik av den svenska skolan. Det konstateras att just likvärdigheten mellan skolorna har satts ur spel. Vidare kritiseras också Sverige för vad utredaren John Bangs kallar ”det katastrofala experimenterandet med den privata sektorn och friskolorna”.
– Samhället bär ansvaret. Sossarna satte igång det, men nu leder alliansen omvandlingen till det individualiserade samhället. Att som Jan Björklund skylla på lärarna, det tror jag inte en sekund på, säger Göran Brante.
Enligt lärarförbundet krävs det ett förändrat synsätt. Skolan måste gå från att vara politikerstyrd in i minsta detalj till att sätta större tilltro till de som arbetar i skolan. Till exempel borde lärarna ges beslutanderätt över extra stöd till elever som behöver det.
– Vi kan inte riskera att tappa de svaga. Vi måste ha stöd av ett elevvårdsteam genom hela skoltiden och återställa likvärdigheten. Minska den administrativa bördan och låt lärare vara lärare, säger Ann-Charlotte Eriksson.
