Förra veckan avvisades den sverigedemokratiske politikern Kent Ekeroth från en restaurang i Stockholm. Enligt krogen Nosh & Chow berodde avvisandet på att Ekeroth hade betett sig ”extremt förnedrande” mot en kvinnlig gäst. Vd:n Yvonne Sörenssen har senare till Expressen förtydligat att riksdagsmannen, eller någon i dennes sällskap, hade kallat en kvinnlig gäst för ”jävla hora”. Men Kent Ekeroth hävdar att han blev avvisad enbart på grund av sin partitillhörighet.
Säpo valde, efter att ha rådgjort med kammaråklagaren Ronnie Jacobsson, att anmäla krogen för olaga diskriminering. En förundersökning inleddes, som dock lades ned redan under måndagen när samme åklagare konstaterat att det saknades rättslig grund för att driva målet vidare eftersom politisk tillhörighet juridiskt sett inte är en diskrimineringsgrund. Ekeroths påstående om att han blev avvisad med hänvisning till sina politiska åsikter visade sig vara det starkaste argumentet för att ett diskrimineringsbrott inte kunde styrkas. Lagens begränsningar gick dock Säpo och åklagaren obemärkt förbi.
– Våra livvakter är poliser och poliser har enligt lag en skyldighet att anmäla om de misstänker att brott som faller under allmänt åtal har begåtts, säger Säpos pressekreterare Fredrik Milder till Arbetaren.
Menar du att Säpo gjorde bedömningen att den aktuella händelsen föll under allmänt åtal?
– Den bedömningen gjorde inte vi, den gjorde kammaråklagare Ronnie Jacobsson, du får prata med honom om det.
Ronnie Jacobsson har bekräftat till TT att det var hans bedömning som utgjorde underlag för Säpos anmälan.
Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera någon på grunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brottsbalken förbjuder dessutom diskriminering som omfattar en persons etniska och nationella ursprung, trostillhörighet samt sexuell läggning. Lagens skydd gäller i begränsade samhällsområden, däribland på restauranger och nattklubbar.
Utanför lagens nuvarande skydd faller i princip alla andra grunder på vilka en person kan bli diskriminerad, exempelvis utseende, sociala ursprung och politiska åskådning. I Europakonventionen finns dock diskrimineringsgrunderna politisk åskådning och socialt ursprung omnämnda.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, får ändå in den typen av anmälningar som inte faller inom lagens skydd och myndigheten kan därmed inte handlägga dem.
– Genom åren har det kommit sådana anmälningar, men det är inte så många. Eftersom sådana ärenden faller utanför lagens tillämpningsområde och därmed utanför vårt uppdrag så handlägger vi inte den typen av ärenden, säger Sonya Aho, pressekreterare på DO.
Arbetaren frågade Maria Fjellman Lundqvist, rättssakkunnig i diskrimineringsfrågor på regeringskansliet, varför inte politisk åskådning och social bakgrund tillhör de skyddade diskrimineringsgrunderna fastän dessa nämns i Europakonventionen.
– De grunder som nämns i Europakonventionen är direkt kopplade till de övriga rättigheter som finns omnämnda i konventionen. Det finns inget krav på att vår egen diskrimineringslagstiftning ska ha alla de grunderna, påpekar hon.