Vid ett regeringssammanträde den 8 april 2010 gav regeringen i ett direktiv, efter påtryckningar från Säpo och Åklagarmyndigheten, i uppdrag åt en utredare att undersöka behovet av en skärpning av den svenska spionlagstiftningen. Skärpningarna motiverades med det förändrade svenska säkerhetspolitiska läget under de senaste decennierna.
Den 5 april, tre dagar före
det svenska regeringssammanträdet, släppte Wikileaks sitt omtalade och av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning) läckta videoklipp som visade allvarliga amerikanska krigsbrott i Irak.
Nils Funcke, mångårig expert inom yttrandefrihetsfrågor, ser med oro på utvecklingen.
– Händelseutvecklingen i omvärlden med tätare militära samarbeten mellan länder har definitivt påverkat utvecklingen ”i farans riktning”, mot mindre öppenhet. Wikileaksavslöjandet kan mycket väl ha blivit droppen som fick bägaren att rinna över, säger han.
I direktivet till utredaren står att en ”given utgångspunkt” när det gäller kommande kriminalisering av främmande makts underrättelseverksamhet i landet är ”att den underrättelseverksamhet som av andra stater bedrivs legitimt eller som öppet deklarerats för svenska myndigheter inte ska påverkas”. Det trots att huvudsyftet med uppdraget är att utreda ett förstärkt skydd mot underrättelseverksamhet från just främmande makter.
Viveca Lång, ämnesråd på regeringskansliet, var med och tog fram direktivet.
– Formuleringen syftar på den legitima verksamhet som andra länders ambassader bedriver i Sverige, de ska inte förhindras i sitt arbete genom en lagskärpning, säger hon.
Bedriver främmande ambassader underrättelseverksamhet
i Sverige?
– Det är ambassadernas legitima verksamhet som man syftat på med den formuleringen.
Nils Funcke känner inte till liknande fall där man benämnt ambassaders verksamhet som just underrättelseverksamhet.
– Det är klart, de kan ju ha valt att betrakta ambassadpersonalens samlande av tidningsurklipp som en typ av underrättelseverksamhet, men begreppet leder ju snarast tankarna till spioner i buskarna. Det känns inte som en korrekt beskrivning av en redan i dag tillåten hantering av öppna källor som tidningar, säger han.
Direktivet resulterade i ett betänkande som föreslog en ny lag om ”utlandsspioneri”, en lag som i praktiken skulle innebära en långtgående kriminalisering av journalisters möjlighet till bevakning av Sveriges internationella militära insatser. Förslaget motiverades med hänsyn till inte svenska truppers, utan andra länders militära intressen av sekretess.
I höstas tvingades regeringen dock i sista stund backa från förslaget efter massiv kritik från en mängd tunga remissinstanser, däribland Journalistförbundet, JK och Svt. Försvarsmakten har i sin egen remiss å sin sida ansett att den av betänkandet föreslagna kriminaliseringen varit ”alltför snäv”.
– Försvarsmakten är tyvärr en myndighet som inte begripit vad öppenhet innebär. Vi har redan i dag en tät ridå av olika sekretessregler som begränsar vad som får rapporteras från militära insatser, vi behöver knappast fler hinder för den journalistiska bevakningen, säger Nils Funcke.
Hade förslaget gått igenom skulle svenska medier kunnat förhindras från att rapportera om exempelvis grova människorättsbrott begångna av svensk militär eller av deras utländska samarbetspartners i internationella uppdrag. Trots bakslaget i lagstiftningsarbetet har regeringen redan aviserat att en ny utredning rörande internationella militära samarbeten kommer att tillsättas skyndsamt.
– Det är uppenbart att regeringen inte gett upp hoppet om att kriminalisera detta område ytterligare. Varken nuvarande regering eller de tidigare socialdemokratiska regeringarna har visat sig särskilt restriktiva när det kommer till att sätta upp sekretesslagar och begränsa öppenheten, säger Nils Funcke.
Hur ser du på framtiden generellt för den svenska öppenheten ?
– Den ser dyster ut. Frågan väcker tyvärr inte särskilt mycket engagemang hos folk. Tänk bara på hur länge de fick kämpa på 1700-talet för att få igenom offentlighetsprincipen, inte ens då var det lätt att få folk engagerade. I dag tar vi den för given.
