Lexbase lanserades i början av veckan som Sveriges största databas med rättsinformation om företag och privatpersoner. Under onsdagen hade över 12,5 miljoner sidor med domar lagts upp och senare under samma dag hackades sidan och de känsliga uppgifterna spreds på nätet.
– Att säkerheten varit så låg att uppgifter kunnat spridas utanför Lexbase tjänst är förstås beklagligt, men är något Lexbase helt och hållet ansvarar för själva. När våra kunders tjänster drabbar tredje part måste vi agera, säger Andreas Norman som är styrelseordförande hos internetoperatören Banhof.
Konceptet för Lexbase är att tillgängliggöra domar från samtliga av landets tingsrätter. På hemsidan kunde vem som helst enkelt göra sökningar på personnummer, namn och adress för en avgift på under 100 kronor. Från företagets sida hänvisade man till offentlighetsprincipen och skrev på sidan att ”de ser att behovet på marknaden för privatpersoner är stort och att våra samhällsfunktioner i dag inte har möjlighet att ge oss den trygghet som vi behöver och söker”.
Men efter hård kritik från bland annat Advokatsamfundet valde alltså Pontus Ljunggren, som själv ägde fem procent av aktierna i bolaget, att hoppa av efter bara någon dag.
Storägaren till företaget är Jonas Häger, ägare av 95 procent av aktierna i bolaget, och som också innehar rollen som verkställande direktör och ansvarig utgivare för sajten.
När Arbetaren sökte honom via företagets presstjänst svarade Sandra Kastås, som är anställd hos den socialdemokratiske pr-mannen Harald Ullmans bolag Ullman PR.
Harald Ullman, som alltså tagit åt sig uppgiften att arbeta med pr för Lexbase, sitter även som vice ordförande i Stockholms polisnämnd. Han har också tidigare hamnat i blåsväder då han arbetade med pr åt Berns salonger i samband med restaurangens fackliga konflikt med SAC för några år sedan.
– Nej du får inte tala med Jonas, han har valt att inte uttala sig i media, säger Sandra Kastås.
Men han är ju vd och den enda som skulle kunna uttala sig om sajten nu när Pontus Ljunggren hoppat av. Kan du inte ge mig hans telefonnummer?
– Som du säkert förstår är läget ganska pressat just nu och vi jobbar naturligtvis på att lösa det inom den närmsta tiden.
Då kanske jag kan ställa några frågor om Lexbase till dig i stället?
– Nej, jag uttalar mig inte om företaget, du kan skicka ett mail om du vill.
Kritiken som kom i samband med den korta tid Lexbase låg uppe på nätet rörde inte enbart det faktum att dömda brottslingar kunde pekas ut med personnummer och adress genom enkla sökfunktioner på nätet. Flera kritiker menade också att brottsoffer riskerar att lämnas ut då domar börjar spridas på nätet. Många drabbade har också klivit fram och berättat i media hur de blivit felaktigt utpekade för brott de inte begått.
– Det här handlar om ett syniskt missbruk av offentlighetsprincipen och de demokratiska rättigheter vi har i Sverige, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg till Arbetaren.
Enligt henne riskerar en sajt som Lexbase att på sikt försvaga offentlighetsprincipen då många nu ropar på strängare sekretess kring myndigheters allmänna handlingar, som till exempel domar.
– När någon missbrukar andra personers djupa tragedier reses det alltid krav på att ingripa, och det kan naturligtvis medföra att offentlighetsprincipen inskränks och det kan väl ingen tycka är till godo.
Samma dag som sajten publicerades blev den överbelastad och sökfunktionerna låg stundtals nere. Anne Ramberg säger till Arbetaren att hon oroas över intresset och menar att det tyder på ett osunt samhälle.
– Det är naturligtvis oerhört allvarligt. Fel folk kan bli utpekade då adresserna kopplade till de dömda är de adresser de bodde på vid tillfället för domen, inget om de flyttat. Dessutom ligger domar kvar och skvalpar, om någon blivit friad av hovrätten framkommer det inte utan då är det tingsrättens dom som ligger uppe.
Vad kan det här innebära för de som pekas ut?
– Det kan försvåra oerhört för unga att ta sig in på arbetsmarknaden och minskar rätten till återanpassning till samhället efter avtjänat straff.
Trots att domar är offentliga handlingar, så vida de inte är skyddade av sekretess, underlättade Lexbase arbetet med att beställa handlingarna genom extremt förenklade sökfunktioner. Till exempel räckte det med namn eller personnummer för att kolla upp om någon var dömd för ett brott den senaste femårsperioden. Det gick även enkelt via en karta att ta reda på om grannar eller folk i bekantskapskretsen var dömda då dessa adresser markerades med röda prickar.
Liknande tjänster finns redan tidigare, men dessa är inte öppna för allmänheten utan är bland annat riktade till journalister. I dessa fall tvingas medierna förhålla sig till de pressetiska reglerna före eventuella publiceringar.
När Lexbase hackades under onsdagen spreds minst 237 772 poster med domar och dömdas personuppgifter laddades upp på en annan hemsida där de gjordes tillgängliga för vem som helst utan kostnad.
Enligt internetoperatören Banhof, där Lexbase alltså är kund, är det väldigt ovanligt att företaget stänger ner sina kunders sajter.
