På måndagen meddelade den mexikanska regeringen att de beväpnade självförsvarsgrupperna, som kämpar mot drogkartellerna, i delstaten Michoacán ska ges legal status. Genom att skapa försvarskårer på landsbygden hoppas nu regeringen kunna göra myndighet av medborgargarde. Flera av grupperna har accepterat erbjudandet.
– Vi ska hänge oss åt att regularisera vår status, genom legal status, säger en av gruppernas ledare Estanislao Beltran till BBC.
Regeringens beslut kommer efter att självförsvarsgrupperna, som i flera byar tvingat bort drogkartellerna, vägrat lämna över sina vapen. Efter flera sammandrabbningar mellan armén och grupperna ändrar regeringen nu sin taktik.
– Vi har sett det i andra delstater. När sådana här informella grupper bildats har regeringen funnit sätt att integrera dem i offentliga kårer. I Guerrero institutionaliserades liknande grupper för omkring ett år sedan, säger Jorge Ojeda Castro, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala Universitet.
De mexikanska drogkartellernas växande makt har lämnat flera delstater i kaos. Polis och militär har tappat både kontrollen och folkets förtroende. Men på många ställen har bönder och affärsinnehavare tröttnat på kartellernas mord och kidnappningar, beslagtagna gårdar och affärer. Sedan ett år tillbaka har flera självförsvarsgrupper bildats för att med vapen trycka tillbaka kartellerna, senast i delstaten Michoacán i centrala Mexiko. Sedan i början av januari har grupperna övertagit flera byar från den lokala kartellen ”Tempelriddarna”. Men gruppernas sammansättning och agenda är oklar.
– Några säger att det är vanligt folk, medelklassmänniskor, eller bönder. Men det finns också de som hävdar att de är delar av andra lokala knarkkarteller, säger Edme Dominguez, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs Universitet.
Än så länge är det, enligt de forskare Arbetaren pratat med, omöjligt att besvara frågan om vilka de är med säkerhet. Rykten spridda av regeringen och Tempelriddarna cirkulerar, samtidigt som det måste påpekas att ekonomiskt stöd och avancerade vapen måste komma någonstans ifrån. Flera av de av varandra oberoende självförsvarsgrupperna i Michoacán har själva med emfas tillbakavisat ryktena om kopplingar till andra karteller. Men även regeringens hållning till grupperna har varit föränderlig. Rapporter har kommit om arméhelikoptrar som erbjudit luftstöd för självförsvarsgruppernas landattacker.
– Regeringen har låtit dem agera eftersom de når på ett sätt som inte armén eller polisen gör. De har också mottagit informellt stöd av federala styrkor att agera regional poliskår. Men det är uppenbart att regeringen samtidigt ser dem som ett problem, säger Jorge Ojeda Castro.
Ingen av forskarna ser dock självförsvarsgruppernas tillfälliga segrar som något som i längden hotar drogkartellernas makt. Något krig mot kartellerna kommer de inte att vinna.
– Självförsvarsgrupperna uppstår i en laglös situation, men de är inte en lösning för laglösheten. För befolkningen i städerna och byarna kan det innebära ett andrum. Men för situationen i Mexiko och för rättstatens principer innebär det egentligen inget positivt, säger Fredrik Uggla, professor i latinamerikastudier vid Stockholms Universitet.
Problemet ligger så mycket djupare och kan spåras till statens ständigt pågående ”kriget mot knarket”, som av många mexikanska forskare betraktas som både misslyckat och kontraproduktivt. Enligt Edme Dominguez är självförsvarsgrupperna ett symptom på detta misslyckande, men också ett problem för den ett år gamla regeringen som velat ge sken av att läget förbättrats. Hon säger att regeringen till och med försökt censurera lokal media för att åter kunna locka investerare som nu flyr landet på grund av instabiliteten.
– Det bevisar att den nuvarande regeringens retorik är falsk, att den inte har kontroll över situationen. Det är ett tecken på att situationen är så desperat att människor nu får ta saken i egna händer, att den är lika dålig som under den förra regeringen, säger Edme Dominguez.
