Ännu en friande våldtäktsdom har gett upphov till en hetsig debatt om att det juridiska skyddet för våldtagna kvinnor inte är tillräckligt. Efter att först Folkpartiet ställt sig positivt till en samtyckeslag vände plötsligt även Socialdemokraterna efter hård press från opinionen.
– Vi har naturligtvis tagit intryck av debatten. Och också av det nya politiska läget, sade Morgan Johansson, S, ordförande i socialutskottet, till Ekot förra fredagen.
Som enda parti skeptiskt till lagreglerat samtycke var trycket hårt på Moderaterna, som i tisdags hörsammade Socialdemokraternas uppmaning att tillsätta en utredning av nuvarande våldtäktslagstiftning.
Fokus i regeringens utredning kommer, enligt justitieministern, att vara att ”analysera och överväga” införandet av ett så kallat oaktsamt våldtäktsbrott. En sådan brottsrubricering skulle enligt juridiska bedömare, minska möjligheten för den anklagade att hävda att denne inte förstått att den våldtog. Men trots att Moderaterna, som enda riksdagsparti, fortfarande är skeptiskt inställda till samtyckeslagstiftning, kommer även denna aspekt att utredas.
– Vi är fortfarande skeptiska mot samtycke. Vi är oroliga att det blir fokus på brottsoffret och inte förövaren. Men eftersom det finns riksdagsmajoritet finns det anledning att titta på det också, säger Krister Hammarbergh, moderat ledamot i justitieutskottet.
Den 10 januari friades en 46-årig man av Göteborgs tingsrätt trots att rätten ansåg att kvinnan befunnit sig i en ”särskilt utsatt situation” på grund av kraftig berusning. Den 21-åriga kvinnan hade 2,0 promille alkohol i blodet, men 46-åringen kunde inte bevisas ha ”förstått eller varit medveten om” att kvinnan var full. Fallet har upprört, i likhet med en annan dom som kom samma dag i ett mål där en man friades av Lunds tingsrätt med argumentet att mannen uppfattat kvinnans nej som en del i en dominanssexlek.
Enligt Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, har den här typen av domar ökat under de senaste tio åren.
– Det är inte det första fallet där man undrar vilka krav som ställs på vad man ska fatta. Vi är väl många som anser att synen på män är märklig, att man frånkänner dem grundläggande förstånd, säger hon.
Madeleine Leijonhufvud är en av de främsta förkämparna inom juridiken för samtyckeslagstiftning. Hon anser fortfarande att en sådan lag skulle förändra samhällets syn på vikten av samtycke vid sex, på samma sätt som lagen mot barnaga eller sexköpslagen. Men advokatsamfundets ordförande, Bengt Ivarsson, är fortfarande skeptisk.
– Då närmar man sig att personen som har begått ett brott måste bevisa att den inte gjort det. Sedan kommer man också att få ett större fokus på att målsäganden måste gå igenom förloppet steg för steg, säger han.
Men enligt Madeleine Leijonhufvud har argumentet spelat ut sin roll sedan det i forskningen bevisats att fokuset redan i dag ligger på den våldtagnas beskrivning. Men även här går meningarna isär.
– Jag har inte den uppfattningen att det generellt gör det, säger Bengt Ivarsson.
Trots att vägen från utredning till lagförslag och beslut är flera år lång ser Madeleine Leijonhufvud ändå den plötsliga riksdagsmajoriteten
för samtyckesreglering som positiv.
– Jag välkomnar det här och jag tror att vi är på väg att få den lag som vi måste få. Min förhoppning är att vi inte ska behöva se ytterligare generationer offer.
Domen i Göteborgs tingsrätt kommer enligt kammaråklagare Stefan Lind att överklagas.
