Det var vid årsskiftet som Stockholms stad införde det nya systemet med elektronisk tidrapportering inom hemtjänsten. Meningen är att effektivisera arbetet hos varje brukare, enligt arbetsköparna. Men de anställda känner sig stressade och menar att allt mer tid i stället går till administration. Dessutom upplever många sig övervakade genom det nya systemet ParaGå som följer med i mjukvaran till handdatorerna som ska tas med ut på varje jobb. Hemtjänstpersonalen ska i programmet knappa in de exakta tiderna för varje hembesök samtidigt som deras rörelser över staden registreras via en GPS-sändare.
– Det känns extra stressigt när man vet att cheferna kan hålla koll på var varje enskild arbetare befinner sig, säger Sara Olsson som är timanställd inom hemtjänsten i Stockholms stad sedan flera år tillbaka.
Hon är också en av dem som dragit igång det nystartade nätverket Hemtjänstupproret, och nu hoppas hon att fler hemtjänstanställda runt om i resten av landet ska sluta upp.
– Vi var ett gäng här i Stockholm som pratade och kom fram till att alla kände i princip samma sak, nämligen en stor oro inför framtiden med det här systemet. I vårt jobb måste det gå att få vara flexibel beroende på situationen inne hos varje pensionär. Det kan alltid inträffa saker som gör att det drar ut på tiden.
Sara Olsson anser att pengarna som lagts på GPS-systemet ParaGå hade spenderats bättre på mer personal.
– Man känner sig som en robot. Vi hade det redan stressigt men nu har det blivit värre, många pensionärer vi är hemma hos märker det naturligtvis och då blir de själva stressade. Det är ett väldigt märkligt system, säger hon.
Hon får medhåll av Johanna Skottman, som arbetar inom hemtjänsten i Surahammar och som tidigare provat på ett liknande system.
– Jag har full förståelse för frustrationen bland dem som arbetar i Stockholm. Här i Surahammar provade vi ett liknande system under några veckor och det var verkligen en känsla av övervakning av oss anställda, något som påverkar den psykiska arbetsmiljön, säger hon.
Johanna Skottman har arbetat som fast anställd inom hemtjänsten i åtta år och säger att det är mycket som förändrats de senaste åren.
– Det blir bara mer och mer administrativa sysslor. Vi får ta över dokumentation och upprättandet av planer för pensionärerna, sådant som tidigare sköttes av handläggare. Det gör att vi får allt mindre tid till det verksamheten borde handla om: att vara närvarande och kanske någon gång hinna sätta sig och fika med en pensionär. Det mänskliga är på väg att försvinna.
Sara Olsson säger att sedan Hemtjänstupproret startades för några veckor sedan har intresset ökat. Hemtjänstanställda från hela Sverige har hört av sig, och viljan att starta lokala protestgrupper är stor. Hon hoppas därför att det ska leda till att både de anställdas och pensionärernas situation uppmärksammas mer.
– Det blir naturligtvis lättare ju fler vi är. Just nu tar vi saken i egna händer och protesterar, i grund och botten handlar detta om politiska beslut. Vi träffas en gång i veckan och framöver planerar vi en större demonstration för att göra våra röster hörda, säger hon.
Fotnot: Sara Olsson är timanställd hos ett privat hemtjänstföretag anlitat av Stockholms stad och heter egentligen något annat. Av rädsla för att bli av med sitt jobb vill hon inte medverka med sitt riktiga namn.
