Inför valet i september kommer flera röster att tystna i den allmänt finansierade radion och tv:n. Hittills har Sveriges Radio låtit två reguljärt medverkande avstå från deltagande till dess valet är avgjort i höst, däribland komikern Soran Ismail. Anledningen till att han satts i karantän, som det kallas, från sin roll som sidekick åt programledarna i P3-programmet Morgonpasset är hans uttalade kritik mot Sverigedemokraterna.
– Soran är ett speciellt fall. Han har pinpointat ett specifikt politiskt parti. Vi drar gränsen vid partipolitiskt engagemang. Det är känsligt. SR har extra hårda regler under den här perioden, säger Caroline Pouron, programchef för Sveriges Radios P3 till Aftonblandet.
Beslutet är en del av Sveriges Radios åtstramning av sina riktlinjer om opartiskhet under valåret. Men från såväl medieaktivister som journalister och akademiker har kritiken varit hård. De anser att Sveriges Radios ängslighet går ut över både lyssnarna och åsiktsfriheten.
– Jag menar att man i sin strävan att vara så opartisk som möjligt blir så ängsliga och försiktiga att man avstår från relevanta medarbetare och även program. Det tror jag att samhällsdebatten förlorar på ett valår som 2014, säger Ulf Bjereld professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Enligt SR:s riktlinjer ska samtidigt medarbetarna ta ställning för demokrati och människors lika värde. På sin hemsida skriver de: ”Vi ska också hävda principen om alla människors lika värde, till exempel jämställdhet, och ta avstånd från rasism, våld, brutalitet och diskriminering. I de här sammanhangen kan vi alltså vara partiska”.
Enligt Ulf Bjereld kommer karantänen av Soran Ismail i konflikt med de egna riktlinjerna. Han säger att just den opartiska behandlingen av Sverigedemokraterna sätter fingret på det problematiska med hela begreppet.
– Huruvida Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti eller inte är en omstridd fråga. SR väljer att behandla dem som ett vanligt parti och ska därför behandla dem opartiskt, men därigenom tar man ställning i frågan. Det visar på absurditeten i resonemanget,
säger han.
Utöver Soran Ismail har även Daniel Nordström, chefredaktör för Arbetarbladet, tillfälligt lyfts ur panelen i programmet Nyhetskommissionen i P4 Göteborg. Chefredaktören själv ställde sig kritisk och frågande till beslutet eftersom han inte är redaktör för tidningens politiska ledarsida.
– Det är deras beslut, men jag förstår det inte för fem öre. Jag tycker det är ytterst fegt och räddhågset. Och jag är väldigt fundersam över hur de ska klara av sina sändningar fram till valet, säger han till svt.se.
Förra måndagen tog diskussionerna om SR:s opartiskhet ytterligare en vändning när ett studiosamtal i P1 Morgon med Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, fick utgå. Samtalet handlade om opartiskhet ur ett filosofiskt perspektiv och professorn framförde kritik mot SR:s hållning. Enligt Lena Halldenius meddelades hon att hennes intervju inte kunde sändas på grund av att opartiskheten inte gick att upprätthålla eftersom SR själva
inte fick komma till tals och svara på kritiken.
– Jag blev lite full i skratt eftersom det var kritik mot SR i SR, vilket de rimligtvis borde kunna hantera, säger Lena Halldenius.
Enligt programmets chef Klas Wolf-Watz ställdes programdelen in på grund av att frågan redan debatterats ur det SR-kritiska perspektivet. Enligt Lena Halldenius har Sveriges Radio i sin oro för att verka partiska blandat ihop ”opartiskhet” med ”neutralitet”.
– Man får intrycket att de tänker sig att kravet på opartiskhet är samma sak som att inte ta ställning i värdefrågor. Men opartiskhet handlar att man konsekvent tillämpar sina värderingar om till exempel allas lika värde utan att påverkas av andra intressen,
säger hon.
Även i Svt har åtstramningen märkts. Stefan Jarls systemkritiska dokumentär Godheten som riktar in sig på bankväsendet, finansmarknaden och en plundrad välfärd får vänta till efter valet. Detta med motiveringen att filmen är för ”ensidigt systemkritisk”.
