I förra veckan överlämnade sig Venezuelas oppositionsledare Leopoldo López självmant till polisen efter att ha varit anklagad för att uppvigla till mord och terror under de senaste veckornas protester mot regeringen. Demonstrationerna har på sina håll varit våldsamma och sedan de tog fart för snart en månad sedan har ett tiotal personer dödats. Men enligt Francisco Contreras, som är ordförande i Latinamerikagrupperna i Sverige, har den stora majoriteten av oppositionsprotesterna varit fredliga.
– Det har varit stora demonstrationer både för och emot regeringen, de allra flesta utan några som helst incidenter. Däremot har en liten grupp inom den yttersta högern byggt barrikader och startat upplopp efter demonstrationerna i huvudstaden Caracas och bemötts av polisen med tårgas och gummikulor, säger han till Arbetaren.
Det är främst i områden där landets väletablerade medelklass bor som upploppen startat. Där har högern ett starkare stöd än i de fattiga områdena där de flesta stödjer det styrande socialistpartiet. Samtidigt har de små men våldsamma grupperna på yttersta högerkanten hörsammat den nu gripne Leopoldo López slagord om ”La Salida” – den enda vägen ut. En strategi som trots att den är starkt regeringskritisk även kritiserats hårt av majoriteten inom landets opposition.
Leopoldo López själv var en av de personer som låg bakom statskuppen mot dåvarande president Hugo Chávez 2002 och har sedan dess öppet propagerat för att avsätta den folkvalda regeringen. Chávez fick före sin död kritik från de egna leden för att han inte gripit López och de andra tongivande personerna bakom kuppen 2002. Leopoldo López står långt ut på högerkanten och har inte fått stöd av den tidigare presidentkandidaten och oppositionspolitikern Henrique Capriles. I stället har Capriles sagt att han söker en dialog med regeringen.
Under veckan har protesterna i de östra delarna av huvudstaden fortsatt. Samtidigt bjöd president Maduro in Henrique Capriles till dialog om det frostiga läget i landet, där han dock fick nobben. Samtidigt uppmanade Capriles de som protesterade att sluta stänga av gatorna med sina barrikader. Kritik mot Maduro hördes också från de egna leden. Delstatsguvernörern Vielma Mora från delstaten Tachira, som själv tillhör socialistpartiet, menade att polisen varit onödigt hårda mot oppositionens demonstranter.
Protesterna, som drivits på av bland annat flera studentorganisationer i landet, handlar till stor del om Venezuelas eftersatta ekonomi, inflationen ligger på rekordhöga 56 procent, korruption inom landets statliga företag och de fortsatta problemen med den organiserade brottsligheten. Dessutom råder det stor brist på flera basvaror i landet, så som mjölk och mjöl, vilket gör att kritiken mot regeringen även kommer från vänsterhåll.
Men sociologen Carlos Raúl Hernández, som undervisar i statskunskap vid Centraluniversitetet i Caracas, säger till nyhetsbyrån IPS att han inte tror att protesterna, som är de största på många år, kommer att leda till några större förändringar i landet.
– Massrörelser kan bara åstadkomma politiska förändringar när de kombineras med mäktiga grupper som kan åstadkomma en militär revolt, och detta är inte på väg att ske i Venezuela, säger han.
Inte heller Francisco Contreras ser att det finns någon reell möjlighet för ett maktövertagande genom en statskupp inom den närmaste framtiden.
– Det är visserligen en hård stämning, men de mest högerextrema grupperna har inte folk inom militären på sin sida. Och den största delen av oppositionen har släppt tanken på att ta över genom våld, de vill i stället satsa på dialog för att vinna nästa val, säger han.
Sent i måndags kväll meddelade Venezuelas regering att de beslutat sig för att återuppta sina diplomatiska förbindelser med USA. För första gången på fyra år ska landet nu tillsätta en ambassadör i Washington. Enligt flera politiska bedömare görs detta för att om möjligt stabilisera det oroliga läget.
