Situationen i Ukraina är minst sagt komplicerad. Bara dagar efter det att Viktor Janukovitj flydde huvudstaden Kiev ansökte Vladimir Putin om ett godkännande i parlamentet till stöd för att skicka ryska styrkor över gränsen till Ukraina. Krimhalvön är viktig, såväl historiskt som militärstrategiskt, för Ryssland. Den senaste tidens händelseutveckling har därför fått många högt uppsatta ryska politiker att känna en tilltagande oro för vad som kan komma att hända med en ny ukrainsk regering.
Vladimir Putin menar att det är Rysslands rätt att kliva in militärt, då ryska intressen hotas. Få experter tror att han bryr sig om de internationella protesterna. Ändå förnekar han att det skulle röra sig om ryska soldater, och säger i stället att de beväpnade trupperna tillhör Krims lokala självförsvarsgrupper.
Samtidigt, menar många, är agerandet till stor del en styrkedemonstration inför såväl regeringstrogna som oppositionsaktivister på hemmaplan. Rysslands ekonomi går dåligt och Vladimir Putin fruktar att liknande protester som de på självständighetstorget Majdan i Kiev kan komma att inspirera den egna oppositionen på gatorna i landets större städer.
– Naturligtvis är en viktig orsak Rysslands flottbas i Sevastopol, den strategiskt viktigaste längs hela Svarta Havskusten. Men det är också en inrikespolitiskt väldigt tydlig signal, att visa den egna befolkningen sin styrka, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Arbetaren.
Under måndagen tog rysk militär kontroll över flera viktiga ukrainska militära anläggningar på Krim. Samtidigt höll också EU:s utrikesministrar ett möte i Bryssel där de gemensamt fördömde den ryska aktiviteten i området. Några kommande sanktioner presenterades dock inte, varken från EU eller USA. I dagsläget är det få som törs gissa vad som kommer att ske de kommande veckorna. Många europeiska länder, i framför allt de östra delarna av Europa, är på många sätt beroende av rysk gas, varför sanktioner med största sannolikhet skulle innebära stora inrikespolitiska problem.
Det har även florerat uppgifter om att det var Ukrainas avsatte president, Viktor Janukovitj, som i ett brev uppmanat den ryska militären att agera på Krimhalvön, något som vid den här tidningens pressläggning ännu inte helt gått att belägga.
Under tisdagseftermiddagen valde Vladimir Putin att kalla händelserna i Ukraina för en grundlagsvidrig kupp och tillade samtidigt, enligt nyhetsbyrån TT, att den ryska militären kan komma att sättas in i östra Ukraina om våldsamheter utbryter. Putin hade då fortfarande inte erkänt att de militära styrkorna på Krimhalvön tillhör den ryska militären.
– Det är otroligt svårt att säga något om den närmsta framtiden. Allt kan gå med blixtens hastighet. Hur Ryssland agerar beror naturligtvis på vad Ukraina väljer att göra. Sätter de hårt mot hårt finns naturligtvis risk för krig, säger Gudrun Persson.
